Det är första gången för Anna-Karin Östling. Hon tog en flyer om Deep reading på Stadsbiblioteket vid Götaplatsen i Göteborg för ett par veckor sedan och nu är hon här.
Efter arbetsdagen på Skatteverket slår hon sig ned i hörsalen en måndagskväll i januari tillsammans med ett 20-tal för henne okända personer. Stänger av mobilen och tar fram romanen Vaxbarnet av den danska författaren Olga Ravn.
En tyst timme vikt för läsning har hon framför sig. Snart försvinner hon in i berättelsen om trolldomsrykten och häxbränningar i Danmark på 1600-talet.
– Jag är nyinflyttad i Göteborg och vill ta del av kulturen och då är biblioteket en central plats. Tyst läsning tillsammans med andra låter som ett spännande koncept, säger hon.
***
Både Maria Nilsson och Malin Andersson hade känt av det. Att det hade blivit svårare och hitta den tid och koncentration som krävs för att på djupet sjunka in i en bok och deras kolleger på biblioteket sa samma sak.
Om inte proffsen har ro att läsa, hur ser det då ut för folk i allmänhet? Den frågan bet sig kvar och blev startskottet för en kartläggning av vad forskningen säger om läsandets betydelse.
Maria Nilsson och Malin Andersson googlade runt och hittade flera studier som visade läsningens positiva effekter på hjärnan. De fann också något som kallas Flynneffekten, som innebär att mänsklighetens genomsnittliga IQ under lång tid har stigit för varje generation. Men i början av 2000-talet bröts trenden. Enligt teorin är en förklaring den digitala utvecklingen och minskad läsning.
– Det är helt enkelt bra för hjärnan att läsa. Och om man slutar läsa tappar hjärnan en del av sina förmågor, säger Malin Andersson.
”Det var ju en rätt knäpp idé egentligen. Vi bestämde oss för att samla en massa människor på ett ställe och tvinga dem att läsa.”
Läsfrukterna ledde fram till ett koncept de kallar för Deep reading.
– Det var ju en rätt knäpp idé egentligen. Vi bestämde oss för att samla en massa människor på ett ställe och tvinga dem att läsa. Inga mobiler, toabesök, bensträckare eller digital distraktion och inget snack sinsemellan. Bara koncentrera sig på läsningen, berättar Maria Nilsson.
– Vi visst inte alls hur det skulle tas emot av andra. Men vi har ingen egen lästid och såg i alla fall fram emot en timmes fokuserad läsning på arbetstid, säger Malin Andersson.
För två år sedan körde de i gång och sedan dess har det blivit ett 20-tal tysta lästräffar. Deltagarna är yngre än vad de först trodde, många under 30 och inte sällan unga par.
För att locka folk lägger de ut flyers på Stadsbiblioteket med peppande och kaxiga budskap: Klarar du av att läsa en timme? Undvik hjärnröta! Höj ditt IQ! Sänk ditt blodtryck!
Upplägget är enkelt. Läsesalen öppnas ett par minuter före utsatt tid och en väggklocka placeras på en tydlig plats i rummet. Ett urval av böcker finns att låna för dem som inte har med sig egen och sedan är det bara att sätta i gång.
– Jag trodde nog att folk skulle vilja prata med varandra efteråt, men de flesta är nöjda med att läsa och sedan gå därifrån, säger Malin Andersson.

Tyst läsning i grupp. Ett 20-tal personer brukar komma till de kollektiva lästräffarna på Stadsbiblioteket i Göteborg.
Foto: Dimitrios Kiriazidis
Den där timmen blir i bästa fall som en katalysator. Det tar ungefär 15 minuter att komma in i djupläsningen och den känslan kan deltagarna ta med sig hem, förklarar Maria Nilsson:
– För vissa blir det en påminnelse om hur det var att försjunka i en text. För andra blir det en bekräftelse på att de faktiskt klarar av att läsa koncentrerat.
Det är ingen överdrift att påstå att de tysta lästräffarna i Göteborg har blivit en succé. Till glädje och till viss förvåning för de två bibliotekarierna.
Andra bibliotek har låtit sig inspireras och i våras blev Marie Nilsson och Malin Andersson inbjudna till en bibliotekskonferens i Umeå för att berätta om deep reading.
– Många får något drömskt och längtande i blicken när vi pratar om en timmes tyst koncentrerad läsning tillsammans med andra, säger Malin Andersson.
Ett par gånger har de också lämnat hemmabiblioteket i Göteborg. En timmes djupläsning i Trädgårdsföreningen eller på en färja till Hisingen är sätt att sprida läsbudskapet och nå nya deltagare.
Så hur lyder rådet till bibliotekarier runt om i landet som blir inspirerade av deras läsfrämjande träffar? Hela grejen är ju väldigt enkel och kostar inget så det är bara att testa sig fram, men tänk på att inte ha för trång lokal, människor behöver lite utrymme för att få läsro, lyder svaret från pionjärerna på området.
Själva har de en och annan idé om hur konceptet skulle kunna utvecklas.
– Vi är lite sugen på att göra en Sverigeturné med deep reading, säger Malin Andersson.
***
En timme har gått och den kollektiva lässtunden är över. Anna-Karin Östling konstaterar att det kändes annorlunda än att läsa hemma.
– Det var speciellt. Trots att alla satt tysta blev det en koncentrerad och mysig stämning i rummet som gav energi, säger hon.
Vinterns fjärde och sista deep reading-träff går av stapeln på Stadsbiblioteket ett par veckor senare. Anna-Karin Östling har redan skrivit in den i sin kalender.
