Den danska regeringen skriver i direktivet för rådet att landet står inför flera säkerhetspolitiska hot och att konst- och kulturlivet har en särskild förmåga att skapa och inspirera till motståndskraft i tider av kris.
Rådet för kulturell motståndskraft får flera uppgifter, bland annat ska rådet genomföra en sårbarhetsanalys av den kulturella motståndskraften i Danmark i dag. Rådet ska också ta fram rekommendationer för hur den kulturella motståndskraften kan stärkas och ska skapa synlighet och debatt om sitt arbete runt om i landet.
– Vilka är vi egentligen som folk? Vad binder oss samman, förenar oss? Det är konst och kultur som är med och sätter ord, bilder och ljud på, och inte minst utmanar, när vi själva inte kan. I en tid där krig och konflikter är närmare än på många årtionden är det viktigt att vi förstår vad vi vill försvara och utveckla, vilka vi är, vad vi vill värna om – och inte minst hur vi gör det, säger Danmarks kulturminister Jakob Engel-Schmidt (M) i ett uttalande.
I Sverige finns ett nationellt råd för skydd av kulturarv som har en något annan inriktning. Det svenska rådet fokuserar främst på beredskapsplanering för skydd av samlingar av kulturarv i händelse av kris eller krig. Det svenska rådet består av representanter från Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Kungliga Biblioteket, Myndigheten för civilt försvar, Statens fastighetsverk och länsstyrelserna.
Det danska rådet kommer ledas av Rane Willerslev som är chef på Danmarks nationalmuseum. Bland de övriga fjorton ledamöterna finns förutom museiintendenter och professorer i idéhistoria och litteratur också skådespelare, författare, en komiker och en handbollsspelare.
Rådet har också i uppdrag komma med 30 råd om hur olika delar av samhället kan stärka den kulturella motståndskraften: tio råd till medborgarna, tio råd till kulturlivet och tio råd till regeringen. Det danska rådet ska redovisa sitt arbete under 2026.
