Nationella museikort, som ger inträde till anslutna museer, finns etablerat i länder som Belgien, Holland, Estland, Finland och Schweiz. Nu undersöker Sveriges Museer förutsättningarna för att införa en liknande lösning i Sverige.
– Kollar man på Finland och Holland så visar det sig att det här är ett sätt att gynna både stora och små museer, säger Gunnar Ardelius som är generalsekreterare på Sveriges Museer.
I Finland finns till exempel 330 000 aktiva museikort och innehavarare av korten gör i genomsnitt sju museibesök per år. Enligt Sveriges Museer har museibesökarnas demografi i Finland breddats, fler besöker museer och nya besöksmönster har uppstått.
– Vi vill gärna se en långsiktig stabilitet i museernas förutsättningar. De här kan vara ett av verktygen som kan ge det, säger Gunnar Ardelius.
Branschorganisationen har genomfört en enkätstudie i Sverige tillsammans med Verian (Sifo). Enligt undersökningen har cirka sju procent av befolkningen ett årskort till ett eller flera museer. Bland gruppen som har ett museiårskort sedan tidigare, svarade 71 procent att de anser ett nationellt museikort vara mycket eller ganska attraktivt.
60 procent bland storstadsborna i undersökningen tycker att museikortet låter attraktivt medan en dryg tredjedel, 36 procent, bland boende utanför storstäderna tycker museikortet låter attraktivt.
– Vi undersöker för och nackdelar med en modell med museikort, men vi har inte kommit med något förslag ännu, utan vi lyssnar på vad medlemmarna tycker och jämför med hur det ser ut i olika länder som har det här systemet, säger Gunnar Ardelius.
Under våren 2025 är tanken att fortsätta arbetet och föra dialog med organisationens medlemsmuseer. Gunnar Ardelius vill dock vara tydlig med att det är en förutsättningslös dialog, alltså att inga förslag är klara, utan snarare vill man se om intresset bland museer och befolkning finns.
– Ska man satsa på ett sådant här system så måste vi vara övertygade om att det är en modell som fungerar, säger Gunnar Ardelius.
