Storskaliga stadsbyggnadsprojekt i europeiska städer hade lett till en omfattande förstörelse av äldre kulturmiljöer när det första byggnadsvårdsåret utlystes av Europarådet 1975. Initiativet ledde till att Svenska byggnadsvårdsföreningen bildades och att en första utbildning för bebyggelseantikvarier startade i Sverige. Nu samordnar föreningen 50-årsjubileet i Sverige. Helena Hammarskiöld, som projektleder jubileumsåret, ser likheter med 1970-talet, men också skillnader. Att man redan för 50 år sen pratade om bevarande av kulturarv som en miljöfråga och att industrin behövde ta större ansvar, men att vi i dag talar mer om cirkulära processer.
– I dag har vi ett akut klimatläge. Där kan Byggnadsvårdsföreningens medlemmar bidra med en stor samlad kunskap om resurshållning och hur vi kan förädla det vi redan har byggt, säger Helena Hammarskiöld.
Under jubileumsåret planeras flera sammankomster för yrkesverksamma antikvarier och hantverkare där dagens stora utmaningar diskuteras. En fråga som kommer upp i flera evenemang är hur det svenska byggnadsarvet hotas även i dag, i form av rivningar eller förvanskningar vid ombyggnader och förtätningar.
Helena Hammarskiöld är projektledare för Byggnadsvårdsåret 50 år som firas under hela 2025. Foto: Stephan Fickler.
En annan utmaning som kommer att diskuteras är kompetensförsörjning. För 50 år sen fanns fortfarande hantverkare med kunskap om i äldre byggnadstekniker och material. Det gör det inte på samma sätt i dag.
– Vi behöver se till återväxten av kompetens bland hantverkare och antikvarier för att kunna ta hand om det vi byggt tidigare, och också för att möta nybyggnadsnormen, säger Helena Hammarskiöld.
”Det är en väldigt nonchalant och okunnig behandling av kulturarvet.”
En annan utmaning för bevarande och vård av kulturmiljöer i dag är enligt Helena Hammarskiöld att kommunala beslutsfattarna ofta kör över tunga remissinstanser i frågor om bevarande, förtätningar och rivningar.
– Det är en väldigt nonchalant och okunnig behandling av kulturarvet. Tillsammans kan vi i Byggnadsvårdsföreningen vässa argumenten för att byggnadsvård är en relevant samhällsfråga, och få beslutsfattare att budgetera tillräckligt för det, säger hon.
Kalendern för byggnadsvårdsåret fylls på efterhand med evenemang av aktörer inom kulturarvssektorn över hela landet. Många handlar om att nå och utbilda allmänheten, och i programmet finns redan inslag som stadsvandringar, visningar och föreläsningar.
– Det kommer verkligen att puttra överallt. Jag hoppas att jubileumsåret ska leda till nya samarbeten över hela landet och att vi tillsammans kan arbeta för att bevara kvaliteter i det redan byggda, säger Helena Hammarskiöld.
Ulf Larsson, bebyggelseantikvarie på Västra Götalandsregionens kulturförvaltning, blev nyligen tillfrågad att lämna expertutlåtanden om kulturhistoriska kvaliteter i Rosa huset i Skövde, som planeras att byggas om till hotell.
Foto: Julia Sjöberg
En tidig programpunkt under jubileumsåret var en digital föreläsning av bebyggelseantikvarien Ulf Larsson. Han berättade om en studie han gjorde under sin utbildning till bebyggelseantikvarie på Göteborgs universitet för trettio år sen. En fastighetsägare ville då riva flera byggnader från förra sekelskiftet i området Masthugget i Göteborg, men många protesterade. Ulf Larsson studerade de bebyggelsehistoriska kvaliteterna i byggnaden, skador och slitage, men lämnade fallet när kursen var slut. Han visste inte hur det gått med byggnaden förrän den bostadsrättsförening som nu äger huset kontaktade honom förra hösten. Då fick han veta att huset hade räddats och rustats upp.
– För mig visade det att det kan löna sig att ta fram fakta och att argumentera för att bevara kulturvärden. Beslut fattas ofta förhastat och på bristfälliga grunder, säger Ulf Larsson.
”Det kan löna sig att ta fram fakta och att argumentera för att bevara kulturvärden.”
I dag är han anställd på Västra Götalandsregionens kulturförvaltning och baserad i Skövde. Där blev han nyligen kontaktad av ett nätverk som vill rädda Rosa huset, en byggnad från 1860-talet där många konst- och utbildningsverksamheter huserat i över fyrtio år. Kommunen har skrivit en avsiktsförklaring om att sälja huset till en hotellkedja och nätverket menar att det kan få negativa konsekvenser på kulturhistoriska värden. Dessutom försvinner en viktig mötesplats nära konstmuseet i kommunens kulturhus, berättar Ulf Larsson.
– Det här är en brännande fråga i Skövde nu. Med dagens krav och regler kan en ombyggnad innebära stora förvanskningar. På kulturförvaltningen formulerar vi nu ett yttrande om vilka viktiga kulturhistoriska värden byggnaden har, säger han.
Enligt Ulf Larsson ser debatten om att riva för att ge plats för nybyggnation annorlunda ut i mindre städer och på landsbygden, jämfört med i större städer där brist på mark är ett större problem.
– På mindre orter handlar det oftare om förvanskningar vid ombyggnader eller förändringar av hela kulturmiljöer vid förtätningar, även om rivningar förekommer. Framför allt gäller det byggnader från de senaste decennierna och miljöer som inte är klassade som byggnadsminnen och som därför har svagare skydd, säger han.
Men han tycker sig se ett betydligt bredare intresse för kulturarvsfrågor och byggnadsvård i dag jämfört med för trettio år sen, och framför allt att värden i byggnader från 1960 och framåt uppskattas allt mer. Själv har han nyligen arbetat med ett kulturmiljöprogram i Skövde kommun där kvaliteter i det som byggdes på 1980- och 90-talen lyfts fram.
– På 1970-talet reagerade man framför allt mot rivningar av stadsdelar från tidigare sekel. I dag engagerar sig en ny generation för bevarande av kvaliteter i områden från de senaste decennierna, säger han.
Det händer under Byggnadsvårdsåret
I kalendern för byggnadsvårdsåret lägger aktörer över hela landet in programpunkter allt eftersom. Många evenemang vänder sig till allmänhet och beslutsfattare. Under året anordnas också flera evenemang för professionen. Riksantikvarieämbetet arrangerar till exempel en kulturarvskonferens i början av april med Svenska kyrkan, och Kulturarvsdagarna på temat kulturarv och bebyggelse i september. Svenska industriminnesföreningen arrangerar en internationell kongress om industriellt kulturarv i Kiruna i slutet av april.
