I en nyligen publicerad debattartikel från Svenska Tecknare uppmanas biblioteken att vara mer selektiva och ha tydligare riktlinjer kring användning av AI-genererade verk, särskilt kopplat till bokomslag. Bakom uppmaningen ligger en oro från illustratörer att deras yrke hotas av automatisering och att biblioteken riskerar att legitimera denna utveckling genom att inkludera AI-genererade material i sina samlingar.
Jag tror inte att jag säger emot artikelförfattaren på en enda punkt. Snarare ger jag helhjärtat mitt stöd till alla tecknare och illustratörer. Jag kan dock inte undvika att ta på mig rollen som grinig gubbe och irriteras över att debatten utgår ifrån att exempelvis alla bibliotek har mediaplaner, eller ens ett arbete där en sådan strategi skulle kunna formuleras.
Jag förutspår att ”någon eldsjäl” kommer att klämma in en formulering i någon småkommuns biblioteksplan som ändå ingen läser och så är det bra med det. Jag beklagar genuint och hjärtligt er tecknare och illustratörer som förväntar er någon som helst draghjälp av biblioteken.
Bibliotekens primära roll har alltid varit att främja litteraturen och kulturen, men denna roll kräver konstant omdefiniering i en värld som förändras snabbt. Min erfarenhet av bibliotek är dock att de inte kan beskrivas som snabba.
När BTJ diskuteras så tar jag ofta omdömena i försvar eftersom jag tycker att dom är bra när det är en del av en naturlig omvärldsbevakning men det har aldrig varit meningen att vårt urval ska vara att bara beta av en lista. Mer egen läsning, engagemang och kunskap om litteratur och ett tydligt samordnat mediastrategiskt arbete efterfrågas av undertecknad. Annars kommer frågan om AI- genererat material hamna hos ett företag, inte hos bibliotekarierna.
Jag ser inte diskussionen om hybridförlagen någonstans i bibliotekssfären (rätta mig gärna om jag har fel). Inte heller engagerar vi oss i villkoren för författarna. Varenda kommun har ett gäng lokalförfattare som vill synas och utvecklas på biblioteket hur ser er plan ut för att stödja dessa?
”Jag tycker att debatten sätter fingret på bibliotekariernas okunskap och avsaknad av verktyg för att navigera i en komplex medievärld.”
Diskussionen om AI lyfter inte bara frågor om teknik och etik, jag tycker att den sätter fingret på bibliotekariernas okunskap och avsaknad av verktyg för att navigera i en komplex medievärld.
Jag har tidigare argumenterat för vikten av litteraturkunskap och att vi bör tala om frånvaron om den på våra utbildningar. I samma artikel efterlyser jag läsplaner. I ärlighetens namn är jag inte så säker på att så många bibliotek ens har en mediaplan?
Jag kan utan större ansträngning peka på tre självklara punkter som kommer att krävas om vi ska får rätsida på detta.
1. Kompetensutveckling
En av de mest påtagliga bristerna idag är bibliotekariers varierande kunskapsnivåer kring både traditionell och ny litteratur. Detta gäller allt från att förstå hybridförlagsmodeller till att kunna värdera AI-genererade verk. För att kunna ta ställning i frågor som rör AI och andra framväxande teknologier behöver bibliotekarier förstärka sin kompetens. Inte bara om Ai utan också inom kritik och litteraturvetenskap.
2. Tydligare medieplaner och strategier
Debatten om AI i biblioteken är också en debatt om transparens och riktlinjer. Hur beslutar vi vilka verk som ska köpas in? Hur värderar vi olika typer av produktioner? Vad är vår kompetens och vilken sorts kvalitetsdeklaration kan vi göra?
3. Bibliotekens roll som litteraturfrämjande
Bibliotekens uppdrag att främja litteraturen nämns ofta i relation till att lyfta fram kända och etablerade verk. Men detta uppdrag borde också innebära att aktivt stödja lokala författare och kreatörer. Varför diskuteras detta så sällan när vi pratar om bibliotekens inköp och verksamhet? Att prioritera lokalt skapande och nya röster skulle inte bara stärka bibliotekens roll som en kulturell mötesplats, utan också bidra till en mer rättvis och inkluderande kultursektor.
AI är en teknik som redan förändrar kultursektorn och som vi också måste förhålla oss till oavsett vad vi tycker, men debatten får inte stanna vid en enkel polarisering mellan teknikens förespråkare och dess motståndare. Istället behöver vi se AI som en del av en större förändring och fråga oss: Hur kan biblioteken rusta sig för att möta framtidens utmaningar? Detta handlar inte om att välja sida, utan om att stärka bibliotekens förmåga att navigera i en föränderlig värld.
Tommy Bildström,
bibliotekschef i Nordmalings kommun.