”Jag fick kalla kårar och nackhåren reste sig”

Kung Adolf Fredrik hotar att abdikera under den så kallade decemberkrisen och konstnären Alexander Roslin målar sitt berömda porträtt Damen med slöja, Sveriges Mona Lisa kallad.

Året är 1768 och det första sjukhuset norr om Dalälven har just slagit upp portarna. Gävle har nu fått ett till respektabelt lasarett med hela Gästrikland, Hälsingland och Härjedalen som upptagningsområde.

Då som nu behövs journaler för att hålla ordning på patienter, sjukdomar och behandlingar. I en smal och hög liggare gjord på lumppapper dokumenteras allting av värde.

Här skrivs patienterna in med diagnoser som ”venerisk sjukdom”, ”skabb”, ”röta i benet” och ”lungsot”. Och lämnar lasarettet ett par veckor eller möjligen månader senare som ”frisk”, ”hulpen” (hjälpt), ”förbättrad” eller i värsta fall ”död”.

Rullan vittnar om den nöd som rådde i trakten och lasarettets roll som matbespisning för de fattiga. Flera patienter skrivs in som ”svultna” och checkar ut som ”mättade” ett par veckor senare.

Med några korthuggna anteckningar passerar människoöden revy. Som soldaten Elg från Torsåker till exempel som skrivs in den 20 augusti 1770 med diagnosen ”venerisk sjukdom”. Sex dagar senare är han plötsligt försvunnen och noteras kort och gott som ”rymd, ohulpen” (rymd, ohjälpt).

Åren går och anteckningarna i patientrullan fortsätter. Handstilen blir slarvigare och otydligare i takt med att antalet patienter ökar. Den sista sjuklingen skrivs ut 1819.

I den vevan har lasarettet blivit för trångt och flyttas till Stadsträdgården. Men snart blir lokalerna även där för små och ett nytt hypermodernt sjukhus invigs 1887 vid den park där värdshuset Karlsborg har legat.

Ingen tänker väl så mycket på den väl tummade liggaren men den får följa med nedpackad i en flyttlåda som hamnar i ett av sjukhusets magasin.

”Ibland har jag funderat om jag kommer få vara med om något liknande igen. Det är väl tveksamt.”

Året är nu 2012 och 150-årsjubileet av självstyret i landets kommuner och landsting står för dörren. Region Gävleborgs nyanställda regionarkivarie Sandra Söderman har fått i uppdrag att leta efter material om sjukhusets historia.

Hon får kontakt med en kvinna – en eldsjäl visar det sig som har sparat sådant som andra förmodligen skulle ha slängt – som berättar att hon för många år sedan magasinerade ett gammalt sjukhusmuseum. Där borde det finnas både gamla bilder och intressanta dokument.

– Det var skitigt, fuktigt och dammigt, ingen hade varit där på många år. Under en massa bråte låg biblar och psalmböcker och där fanns även en avlång liggare instucken som såg intressant ut, berättar Sandra Söderman.

Det udda formatet och den sirliga handstilen skvallrade om att hon hade stött på något ovanligt.

– När jag började tyda texten såg jag att det stod ”Gefle Lazarette 1768”. Jag insåg att detta skulle kunna bli regionarkivets äldsta handling. Då fick jag kalla kårar och nackhåren reste sig.