Plötsligt händer det. Ett sedan länge glömt föremål, manuskript eller konstverk upptäcks och kastar nytt ljus över vår historia. I artikelserien ”Fyndet” får du möta yrkespersoner som har fyndat på jobbet.
Vill du berätta om ett fynd du eller en kollega gjort på jobbet? Kontakta redaktion@magasink.se
Det går bra för den lilla skånska staden i början på 1600-talet. Sillfisket och handeln blomstrar, vilket inte uppskattas i den konkurrerande grannstaden tre mil nordväst.
Rådet i Malmö klagar hos den danska kungen Kristian IV – Skåne tillhör Danmark vid den här tiden – som 1619 drar in Trelleborgs stadsrättigheter. Nu får köpmännen och hantverkarna inte längre utöva sina yrken, vilket är ett dråpslag som riskerar att utarma det lilla kustsamhället.
Men hoppet tänds 1658 med freden i Roskilde när Skåne blir svenskt. Propåer om att få tillbaka de åtråvärda rättigheterna riktas till statsledningen men 1664 kommer svaret undertecknat självaste drottning Hedvig Eleonora.
Beskedet är att näringen i Malmö ska ”Präjudiceras: Hwarföre hafuer Kongl: M:t dhem uthj dheras Und dånigste ansökiandhe om Kiöpstadhz Privilegier för denne gången inte kunna villfara”.
”Villfara” är ett ålderdomligt ord för tillmötesgå eller bevilja. Det är ett avslag helt enkelt. Tack för visat intresse men det blir inga stadsrättigheter för Trelleborg den här gången.
”Som kommunarkivarie är man van att hålla i dokument från 1900-talet, men det här både såg och kändes äldre ut.”
Det var en avskrift av den resolutionen som kommunarkivarien Tova Halldén hittade i en låda med dokument som behandlar processen med stadsprivilegier på 1800-talet. Egentligen var hon på jakt efter gamla stadssigill och vapensköldar inför ett evenemang på Arkivens dag, när hon plötsligt höll ett papper i sin hand som kändes annorlunda mellan fingrarna:
– Som kommunarkivarie är man van att hålla i dokument från 1900-talet, men det här både såg och kändes äldre ut. Det handlade både om pappersstruktur och om själva handskriften, förklarar Tova Halldén.
Hon försökte dechiffrera den sirliga handstilen, vilket inte var helt lätt. Hon kunde dock lista ut att resolutionen från 1674 var en avskrift från ett brev som drottning Hedvig Eleonora och statsledningen skickade till rådet i Trelleborg tio år tidigare.
– Då började mina händer att darra. Det var ju extraordinärt och inget som dyker upp i vilket kommunarkiv som helst. Det är det äldsta dokument vi har i vårt arkiv och det hade tidigare varit okänt för oss, utbrister Tova Halldén med fyndglädje i rösten.
Trots det ålderdomliga språket och den svårtydda handstilen kunde hon tyda huvudbudskapet – det var ett avslag på begäran att få bli stad.
Avskriften av drottning Hedvig Eleonoras resolution är det äldsta kända dokumentet i Trelleborgs kommuns arkiv. Brevet ger en fördjupad bild av den långa kampen för att få bedriva handel.
Foto: Niclas Ingvarsson
Tova Halldén kontaktade sin kommunikationsavdelning och kommunledningen. Drottningbrevet var en spännande nyhet som gav ny kunskap om den lokala historien.
– Vi gjorde en artikel på kommunens webbsida som fick mycket uppmärksamhet. Det började ringa från tidningar och radio och vi fick många glada tillrop på Facebook.
Hon tog också kontakt med Riksarkivet. Enligt en lag från 1902 om leveransplikt av äldre material från kommunala arkiv är det där avskriften hör hemma.
För Tova Halldéns del är fyndet en oförglömlig upplevelse, något liknande räknar hon inte med att få uppleva igen. Drottningsbrevet är dessutom en viktig pusselbit i berättelsen om den svenska stormaktstiden, konstaterar hon:
– Det ger också lite kunglig glans åt vår lokala historia och visar hur envisa trelleborgarna har varit för att få tillbaka sina stadsrättigheter. Den striden vann man först på 1860-talet. Då gick det inte längre att förneka att Trelleborg hade storleken och kapaciteten att vara en stad.
Fotnot: Transkriberingen av resolutionen har gjorts av Riksarkivet.
Trelleborgs stadskamp
1257 – Trelleborg nämns för första gången i skrift. Under medeltiden spelar staden en viktig roll i den omfattande sillhandeln i Östersjön, men även annan handel förekommer.
1619 – köpmän i Malmö klagar på konkurrensen, vilket får danska kung Kristian IV att dra in Trelleborgs stadsrättigheter. Nu får köpmännen och hantverkarna inte längre utöva sina yrken.
1658 – med freden i Roskilde tänds hoppet om att återfå stadsrättigheterna och en framställan görs till den svenska statsledningen.
1664 – svaret från drottning Hedvig Eleonora och statsledningen är ett nej – Trelleborg får inte tillbaka sina stadsrättigheter. Det är fortfarande okänt var detta dokument finns.
1674 – en avskrift av det ursprungliga brevet görs, det är detta dokument som Tova Halldén hittade i kommunarkivet.
1840-talet – Trelleborg blir köping, ett slags light-version av stad. Man får rätt att fungera som marknadsplats året om, utan att klassas som stad.
1867 – en lång kamp är över – Trelleborgs köpmän får tillbaka rätten att kalla sig stad.
1971 – stad som administrativt begrepp försvinner i och med kommunreformen. Det gäller Trelleborg och alla andra Sveriges städer.
Källa: www.trelleborg.se
