– Just nu är den kulturpolitiska diskussionen snuttifierad, där det tjafsas hit och dit och det är samma pengar som flyttas runt. Men vad är den långsiktiga visionen? Den ser jag inte i den kulturpolitiska diskussionen överhuvudtaget, säger Anna Troberg, förbundsordförande för DIK.
I regeringsformens första kapitel, andra paragrafen, står det att ”den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten.” En skrivning som Anna Troberg alltså hoppas ska bli ett verktyg för att prata om kulturen som en likvärdig del av välfärden, jämte rättigheter som vård, skola och omsorg.
– Att vi väljer att lyfta det här kom ur en frustration, där kulturen hela tiden får spela andrafiolen. Där kulturens andel av budgetarna hela tiden blir mindre och mindre, som ni på Magasin K har visat. Nu har vi uppnått en smärtgräns.
I och med att kulturell välfärd finns med som begrepp i regeringsformen är det något som de politiska partierna måste förhålla sig till – och som de kan utkrävas ansvar för, säger Anna Troberg.
– Vi som jobbar inom kultursektorn måste kunna ställa krav på de politiska partierna: Vad är kulturell välfärd för er? Alla kommer inte ha samma idé om vad det är, men man måste ha en idé om vad man vill med kulturen och hur man ska finansiera den, och där fallerar de politiska partierna rakt av just nu.
Det är i det åsiktsprogram för 2025–2027 som styrelsen lägger fram på DIK:s kongress senare i veckan som begreppet kulturell välfärd lanseras. Enligt den föreslagna skrivningen krävs det att ”kulturens roll och bidrag erkänns och prioriteras” samt att ”alla får likvärdig tillgång till kultur men också jämlika förutsättningar att utöva kultur” för att det offentliga ska kunna anses leva upp till regeringsformens formulering.
– Om man satsar på kulturell välfärd, om man ser till att det blir den här likvärdiga tillgången till kultur över hela landet, då behöver vi inte hålla på och tramsa med saker som kulturkanon, säger Anna Troberg.
Sammantaget behandlar DIK:s åsiktsprogram fem olika områden: ”fackets roll och organisering”, ”hållbart arbetsliv”, ”livslångt lärande”, ”kulturens roll” samt ”ett framtidssäkrat samhälle”. Anna Troberg säger att den som följt DIK:s påverkansarbete kommer känna igen det mesta av innehållet från tidigare år, men att uttalanden kring AI samt att DIK nu går ut med ett förslag på en generell arbetstidsförkortning om 30 timmar per vecka, i stället för 35, är nytt.
Nytt är även att DIK i samband med årets kongress går ut med en vision för förbundet. I föregående samhällspolitiska programmet fanns visserligen ett flertal visioner, men enligt Anna Troberg blandades ihop med åsikter och verksamhetsinriktningar.
– Vi fick feedback från förra kongressen att det var lite otydligt vad som var vad. Det har vi också upplevt från styrelsens sida, samt att kansliet har gett samma feedback. Därför behövde vi renodla.
Vi landade i en vision som berättar att våra medlemmars kompetenser, men också det fackliga arbete som görs, är så himla viktigt för att vi ska få det här öppna, demokratiska, inkluderande samhället som vi vill se.
Förslaget är att DIK:s vision ska vara ”ett öppet, demokratiskt och inkluderande samhälle där fackligt engagemang, fri kultur, kommunikation och kreativitet uppmuntras, utvecklas och försvaras”, där det fackliga arbetet ses som en ”förutsättning för detta” och där ”DIK:s medlemmar, med sin kompetens och professionalism” är centrala.
– Vi landade i en vision som berättar att våra medlemmars kompetenser, men också det fackliga arbete som görs, är så himla viktigt för att vi ska få det här öppna, demokratiska, inkluderande samhället som vi vill se, säger Anna Troberg.
Fem områden i nytt åsiktsprogram
DIK:s förslag på nytt åsiktsprogram för förbundet innehåller fem olika områden:
Fackets roll och organisering slår fast att det fackliga arbetet är en förutsättning för att förverkliga DIK:s vision om ett öppet, demokratiskt samhälle. Säger att DIK ska verka för en trygg arbetsmarknad och skapa möjlighet till engagemang för alla inom förbundets verksamhetsområden.
Hållbart arbetsliv innehåller bland annat målet att om en generell arbetstidsförkortning på 30 timmar per vecka, att en tredjedel av föräldraförsäkringen ska vikas åt vardera vårdnadshavare, att garantipensionen höjs och att trygghetssystemen ska fungera även för egenföretagare och andra atypiska anställningsformer.
Livslångt lärande behandlar behovet av långsiktiga satsningar på humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning och på kompetensutveckling för arbetstagare. Att de estetiska ämnena ska vara obligatoriska på gymnasiet och att utbildningsplatserna på biblioteksutbildningarna utökas så att alla skolbibliotek kan bemannas, är två andra krav.
Kulturens roll och bidrag lyfter att staten, regioner och kommuner måste säkerställa att regeringsformens stadga om kulturell välfärd efterlevs samt att kulturbudgetarna liksom principen om armlängds avstånd, stärks. DIK vill också att kulturskolan lagskyddas och blir avgiftsfri, samt att nationella mål för den verksamheten införs.
Ett framtidssäkrat samhälle slår fast att alla förslag om att införa angiveri- och anmälningsplikt av papperslösa bör skrotas, att regeringen måste tydliggöra, erkänna och resurssätta kultursektorns och kommunikatörernas roll i totalförsvaret och krisberedskapen, samt att fackföreningsrörelsen måste driva klimatfrågorna.
Källa: DIK:s kongresshandlingar 2024
