Det statliga stödet Stärkta bibliotek är numera avvecklat. Magasin K har tidigare skrivit om den oro som finns på mindre folkbibliotek när bidraget ersattes av en betydligt mindre pott med pengar. Bidraget var på 150 miljoner 2021-2022. Förra året, det sista, fanns 75 miljoner för folkbiblioteken att ansöka om. I jämförelse finns det nu ett statligt bidrag för läsfrämjande för barn och unga som ligger på 40 miljoner kronor och år.
När Kulturrådet i dag presenterar en slutredovisning av Stärkta bibliotek konstaterar myndigheten att det är angeläget att den utveckling som skett på folkbiblioteken på grund av bidraget kan fortsätta, men att förutsättningarna för det är osäkra. Man lyfter också den oro för framtiden som finns på biblioteken som framkommit i myndighetens enkäter om Stärkta bibliotek och menar att den oron bör tas på allvar.
Folkbiblioteken har genom bidraget genomfört en mängd insatser för att öka utbudet och tillgängligheten för att nå fler användare. En del bibliotek har haft möjlighet att anställa mer personal, andra har satsat på bokcyklar, meröppet, eller språkkaféer. I enkäten som Kulturrådet genomfört menar flera folkbibliotek att utan statliga bidrag kommer det att vara svårt för biblioteken att fortsätta förändras och utvecklas.
Osäkerheten och kortsiktigheten i tillfälliga bidrag påverkar inte bara folkbiblioteken utan även Kulturrådet, skriver man i rapporten: ”Tillfälliga uppdrag, som Stärkta bibliotek, innebär för Kulturrådet en osäkerhet i att planera och resurssätta personal. […] Det är svårt att skapa hållbara strukturer, synergier och insatser för Kulturrådet så väl för folkbiblioteken som bibliotekssektorn.”
Kortsiktigheten har redan lyfts i en tidigare rapport som Kulturrådet publicerade i januari i år. I den konstaterade man att det finns behov av ett permanent statligt stöd till folkbiblioteken och den slutsatsen håller man fast vid i slutredovisningen.
