Plötsligt hörs en myndig mansröst ur en högtalare.
”Vi gör er uppmärksamma på att det nu finns personal på plats”, säger den med en barsk ton som nästan får en att hoppa till.
Men det är inte så allvarligt som det låter.
– Det är egentligen bara ett meddelande om att vi nu är här officiellt. Om någon behöver hjälp med något är vi beredda att svara, säger Linnéa Johansson.
Vi är på stadsdelsbiblioteket Linero i Lunds kommun. Linnéa Johansson är bibliotekarie och verksamhetsledare på biblioteket.
Det är torsdag, klockan är strax ett och Linnéa Johansson och hennes två kollegor Sofie Karlsson och Emma Karlsson ska just öppna biblioteket för allmänheten. Några låntagare är redan på plats i lokalerna. Linero bibliotek har haft meröppet både på onsdagskvällen och torsdagsförmiddagen.
För att hinna starta datorsystemen och kontrollera att allt ser bra ut i lokalerna börjar Linnéa Johansson och hennes kollegor förberedelserna redan vid halv ett. Emma Karlsson plockar undan en leksaksservis som någon glömt kvar på ett bord och ställer tillbaka några böcker och tidningar, sedan är allt klart för öppning.

Emma Karlsson hänger flaggan på plats. Nu är Linero bibliotek öppet för alla, inte bara för dem som har meröppet.
Foto: Julia Lindemalm
Lunds kommun är lite av pionjär och var först ut i landet med att testa meröppet. Det var i Veberöd 2009. På Linero bibliotek infördes det 2016.
Det skapar ett speciellt förhållande mellan bibliotekarier och besökare.
– Det blir en annorlunda arbetsmiljö. När vi kommer till jobbet eller lämnar det är det fortfarande personer i lokalen. Ibland kommer de fram till oss innan vi öppnat och frågar om en skuld eller nåt. Ofta kan vi inte hjälpa dem eftersom vi inte startat systemen än, säger Linnéa Johansson.
Tanken är att besökarna ska klara sig själva under meröppettiderna. Men de har ibland svårt att förstå att bibliotekarierna arbetar med andra uppgifter när biblioteket är meröppet.
– En del verkar tänka att ”om du ändå är på plats kan du väl hjälpa mig”. Då får man förklara att ”jag är upptagen med att förbereda en sagostund som jag ska ha snart” eller vad det kan vara, säger Emma Karlsson.
Ulrika Björkman har tidigare jobbat på Linero, men är nu verksamhetsledare för biblioteket i Veberöd. Hon menar att de meröppna biblioteken har förändrat arbetet.
– Vi måste jobba med hur besökarna ska hitta i lokalerna när inte vi är på plats. Och bara för att vi fixat till lokalen en gång är vi inte klara. Vi måste hela tiden tänka om när saker ändras, säger hon.
En förändring de genomfört är att sänka höjden på alla hyllor så att lokalen blir mer överblickbar och säker. Även om det inte varit några stora problem med skadegörelse har det ändå varit några incidenter.
– Vi stängde av meröppet för alla under en period för några år sedan då det var väldigt stökigt. Vi hade ett ungdomsgäng som höll till i lokalerna, säger Linnéa Johansson.
– Vi har också haft någon låntagare som stal dagstidningar och toapapper. Då pratade vi med den personen och informerade om att hen riskerade att få sitt meröppetkort indraget, säger Emma Karlsson.
En viktig och tidskrävande sak är att göra besökarna självständiga.
– De måste kunna använda datorer, skrivare och låneautomaten när vi inte är här. Det betyder att vi måste ha ett tydligt samtal med var och en som skaffar sig meröppet, gå runt i lokalen och visa hur allt funkar, säger Linnea Johansson.



Lund har satsat mycket på att öka tillgängligheten och nu är nio av kommunens elva folkbibliotek meröppna.
Samma trend går att se nationellt, enligt Anna Åkerberg som arbetar på Region Skåne med biblioteksfrågor.
– Antalet meröppna bibliotek har ökat jättemycket de senaste åren. Nu är det mer regel än undantag.
En förklaring kan vara Kulturrådets stöd Stärkta bibliotek, tror hon.
– Stödet har förlängts och kommer kanske att permanentas. Många kommuner har sökt till installationer och annat som krävs för att kunna erbjuda meröppet, säger Anna Åkerberg.
En som studerat meröppet i flera år är Lisa Engström, universitetslektor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet.
”Ett välfungerande meröppet bibliotek kräver en väldigt stor arbetsinsats.”
–Meröppet innebär inte att arbetsbördan för bibliotekarierna blir mindre, snarare tvärtom. Ett välfungerande meröppet bibliotek kräver en väldigt stor arbetsinsats. Även om bibliotekarierna inte är på plats under den meröppna tiden är det ändå de som har strukturerat rummet och organiserat samlingarna så att de blir tillgängliga för användarna.
Faran med meröppet är om det ses som något som automatiskt ökar tillgängligheten för alla, för det gör det inte, enligt Lisa Engström. Den som är gammal, rullstolsburen eller kort kan ha svårt att använda biblioteket när det är obemannat.
– De grupper som tillgängligheten ökar för är de som är fullt friska, har rätt ålder och är vana vid bibliotek. Därför är det viktigt att hela tiden fundera kring vilka som riskerar att stängas ute och hur man kan underlätta för de grupperna, säger hon.
Meröppet är i varje fall populärt. Linero har ett hundratal meröppet-besökare varje kväll och 250-350 på helgerna.
– Många känner ett ansvar för biblioteket när vi bibliotekarier går hem. Och de gillar det. Det blir som att de tar hand om bibblan tillsammans med oss, säger Emma Karlsson.
Så funkar meröppna bibliotek
En låntagare som vill utnyttja meröppet måste besöka biblioteket när det är bemannat och ta med sig legitimation och bibliotekskort. Där får hen veta vilka regler som gäller för meröppet och skriva under ett avtal. Meröppet kopplas till det ordinarie bibliotekskortet. Genom att dra kortet i en kortläsare kommer man in till biblioteket när det är obemannat.