I december 2025 gav regeringen Kungliga biblioteket (KB) i uppdrag att utreda hur litteratur som är eller har varit förbjuden kan bli tillgänglig för forskningen. Uppdraget kom efter Liberalernas utspel att KB skulle få i uppdrag att starta ett bibliotek för förbjuden litteratur – trots att Dawit Isaak-biblioteket i Malmö redan varit på plats sedan 2020.
Men Dawit Isaak-biblioteket saknar i dag ett formellt uppdrag och KB föreslår nu att biblioteket ska bli ett nationellt resursbibliotek för förbjuden och censurerad litteratur. Ett resursbibliotek fungerar som stöd för andra bibliotek och i dag finns resursbibliotek för de nationella minoritetsspråken, finansierade via KB.
KB föreslår också att Göteborgs universitet tilldelas en basfinansiering för databasen The Dawit Isaak Database of Censorship (Didoc) som just nu pågår som ett pilotprojekt. Databasen ger forskare möjlighet att utforska olika förbud på en enda plattform och själva bidra med artiklar inom ämnet.
Ett tredje förslag är att en myndighet får medel för att främja nätverket runt Didoc, som består av Dawit Isaak-biblioteket, Svenska Pen, Göteborgs forskningsinfrastruktur för digital humaniora (Gridh) och Forum för komparativa litteraturstudier vid Lunds universitet (Komplitt).
Totalt föreslår KB en statlig satsning i storleksordningen 10–15 miljoner kronor årligen för de tre förslagen.
I rapporten konstaterar också KB att Sverige har en stark profil inom området, som kan bli ännu starkare med rätt förutsättningar.
– Vi är ett stabilt land där det inte är en säkerhetsrisk att arbeta med förbjuden litteratur. Därför har Sverige möjlighet att fungera som en global nod för den här typen av forskning. Vi kan ta det ansvaret, säger riksbibliotekarie Karin Grönvall i ett pressmeddelande.
