– Förlagsbranschen är väldigt attraktiv och det gör att villkor och löner hålls nere, att man inte får betalt för alla timmar man jobbar. För det står alltid folk på tur som vill in, säger Anna Troberg, förbundsordförande för DIK.
När DIK i dag släpper en rapport om villkoren i språkbranschen står det klart att de som har särskild expertis på området – som översättare, redaktörer, språkvetare och teckenspråkstolkar – generellt sett har en låg lön i relation till sin utbildning och små möjligheter till kompetensutveckling.
Högst arbetsbelastning upplever de som arbetar på förlag, där 40 procent svarar att de ganska eller mycket ofta arbetar mer än de får betalt för.
”Under en stressig period finns det inte direkt möjlighet att säga nej till uppgifterna. Det kan ibland vara extremt långa arbetsdagar som man inte får ersättning för och inte kan kompa ut”, svarar en förlagsanställd i rapporten.
”Det kan ibland vara extremt långa arbetsdagar som man inte får ersättning för.”
Av de olika språkbranscherna är andelen som fått kompetensutveckling de senaste två åren samtidigt lägst på förlagen.
– Det är en ekonomiskt utsatt bransch och då står inte kompetensutveckling högst på agendan. Tyvärr. För det är ju väldigt dåligt för arbetstagaren, men också dåligt för arbetsgivaren som på sikt inte får personal som är up to date, säger Anna Troberg.
Lön i förslagdsbranschen
Den genomsnittliga månadslönen för dem som svarat på DIK:s enkät är 35 000 kronor. Respondenterna som jobbar i förlagsbranschen har en något högre genomsnittslön: 36 400 kronor i månaden.
Av respondenterna i undersökningen som har en anställning omfattas 76 procent av kollektivavtal. Det är en betydligt lägre andel än på arbetsmarknaden i stort, där nästan nio av tio anställda har kollektivavtal. Lägst är anslutningsgraden i förlagsbranschen, där bara 54 procent är fackligt anslutna.
– Framförallt på de mindre bokförlagen har man små ramar samtidigt som man rör sig med illusionen att kollektivavtal först och främst är något dyrt, vilket naturligtvis drabbar de anställda, säger Anna Troberg.
Vad gör DIK åt att det ser det ut så här?
– Här har arbetsgivaren ett väldigt tungt ansvar. Men facket kan vara med och driva på. Den här rapporten är ett sätt att visa att facket faktiskt kan vara med och förbättra din arbetsmiljö, oavsett om du är anställd eller egenföretagare.
DIK:s rapport, som har titeln Språkbransch i förändring – en rapport om arbetsmiljö, arbetsvillkor och AI:s påverkan på språkbranschen, visar också att framförallt redaktörer och översättare ser en kraftig påverkan av AI framför sig, men att inställningen till den nya tekniken skiljer sig åt.
I fritextsvaren skriver många att arbetet riskerar att bli tråkigare och mer själlöst på grund av AI medan andra tror att det kan bli ett användbart verktyg, som kan ersätta monotona uppgifter och frigöra mer tid till det kreativa. ”Som förlagsredaktör ser jag AI-utvecklingen som potentiellt positiv och som ett av flera verktyg i en kreativ process”, svarar en redaktör i rapporten.
Om DIK:s rapport
Undersökningen som ligger till grund för resultaten genomfördes 8 april till 8 maj 2024 och besvarades av 247 personer, vilket ger en svarsfrekvens om 46 procent. Enligt DIK speglar de som svarat branschen väl. Samtidigt finns det cirka 4 500 personer i Sverige som arbetar som översättare, tolkar, lingvister m.fl, enligt SCB:s yrkesregister. Eftersom antalet svarande på enkäten är relativt få skriver DIK därför att resultaten därför bör tolkas med viss försiktighet.
