De senaste åren har översättaren och poeten Kalle Hedström Gustafsson följt den internationella debatten om AI med allt större intresse – och panik.
– Den del av kultursektorn där man sysslar med saker på gränsen mellan hantverk och konstnärligt arbete, där är man oerhört hotad. Det är jingelmakare, kommunikatörer och översättare, yrken vars grundförutsättningar passar de här systemen väldigt bra.
Men samtidigt som han sett med vilken hisnande fart som AI-verktygen förbättrats tycker han inte att de som är satta att försvara hans yrkeskår, som Författarförbundet, verkar ta utvecklingen på tillräckligt stort allvar.
– Jag kan uppleva att man stirrar sig blind på små fel som de här språkprogrammen och AI-tjänsterna gör och sedan drar slutsatsen att de inte är så bra. När grundfrågan egentligen handlar om vi ska försvara vårt yrke eller inte. Den debatten måste vi ha nu, innan det är för sent.
I en debattartikel om frågan lyfte han nyligen ett uttalande från Författarförbundets Johanna Svartström, där hon beskriver AI:s översättningar som amatörmässiga. Det här, menar Kalle Hedström Gustafsson, är ett exempel på att hans bransch inte är tillräckligt krismedveten.
– Förlagen är sjukt pressade. Det är klart att de här maskinöversatta texterna blir dåliga – men inte så dåliga att man inte skulle kunna ge dem till en redaktör för finputs. Jag kanske låter som en domedagsprofet, men det är naivt att tro att man inte skulle vilja spara in på människor när de här tjänsterna kan göra det lika bra, säger Kalle Hedström Gustafsson.
Johanna Svartström är Författarförbundets fackliga informatör i översättarfrågor och verksam översättare sedan tjugo år. Hon inleder med att hon, liksom många av de översättare hon dagligen är i kontakt med, delar Kalle Hedström Gustafssons oro, samt att hon också verkligen tror att översättaryrket är hotat. Samtidigt betonar hon att ingen vet om AI kommer bli lika bra som en människa på att översätta litteratur.
Johanna Svartström, facklig informatör i översättarfrågor på Författarförbundet.
Foto: Åsa Nordlinder
– Det enda vi kan titta på är vad för kvalitet AI kan åstadkomma i dag, och där gör Kalle och jag väldigt olika bedömningar. Det jag kan se är att de AI-översatta böcker som finns tillgängliga i strömningstjänsterna, även de som är från i år, håller väldigt låg kvalitet – trots att de blivit efterredigerade och bearbetade i flera led.
Som exempel tar Johanna Svartström deckaren, en av de genrer jämte kurslitteratur och facklitteratur där Kalle Hedström Gustafsson tror att AI snart kommer ”äta översättarna till frukost” eftersom genrerna bygger på ”rakt berättande” och ”generiska mönster”. Johanna Svartström håller inte med:
– Just nu sitter jag med översättningen av en spansk deckare, den är rakt berättad, inga krusiduller. Jag har provat att mata in delar av den i en stor språkmodell som ska vara den bästa, och jag har ingen som helst användning av det som kommer ut. Litterär översättning är ett hantverk som AI inte klarar, den förstår inte det den översätter, det är grunden. Jag förstår inte hur han kan påstå att det bara är finputs som återstår.
Om AI någon gång blir bättre på att översätta litteratur än vi människor är det kört såklart.
Johanna Svartström understryker att Författarförbundet sedan länge jobbar med AI utifrån en mängd aspekter, som AI-märkning av AI-genererat material, hur användning av träningsdata ska regleras, vem som äger upphovsrätten till AI-översatta verk och om förlagen ska kunna få statligt stöd för att ge ut översättningar genererade av AI.
– Om AI någon gång blir bättre på att översätta litteratur än vi människor är det kört såklart. Men som jag ser det är hotet mot vårt yrke att förlagen, läsarna och författarna accepterar översättningar med AI, trots att de är fulla med brister och har lägre kvalitet. Det är det akuta hotet nu, säger Johanna Svartström och tillägger:
– Jag tycker vi ska använda tekniken till att göra sådant som är farligt, tråkigt och enformigt – men jag förstår verkligen inte varför vi ska använda den till att ersätta de kreativa konstnärliga yrkena, där översättning är en del.
Ska fackförbunden fajtas för att vi ska arbeta för sakens skull, ska vi prata medborgarlön?
Kalle Hedström Gustafsson har en annan uppfattning:
– Det finns olika grader av konstnärlig aktivering. De flesta översättare tjänar sitt levebröd på litteratur som inte är så komplex. Ska fackförbunden fajtas för att vi ska arbeta för sakens skull, ska vi prata medborgarlön? Kan vi skapa en svensk modell där vi kommer överens om att översättare har en roll? För jag tror inte att försvaret kan bygga på kvalitet – det kommer bara vara sant en liten tid till.
