I regeringens budgetproposition föreslås att stödet till fri entré på de statliga museerna tas bort för alla över 19 år. Förändringen ska genomföras vid årsskiftet. På Nationalmuseum ser man att verksamheten kommer påverkas på flera sätt framöver.
– Många museer lider fortfarande av effekterna av pandemin, alla besökare som kom innan pandemin har inte riktigt hittat tillbaka, säger Susanna Pettersson, överintendent på Nationalmuseum.
På museet kommer man från och med 1 januari behöva kontrollera biljetter, inte bara vid de tillfälliga utställningarna, utan i hela byggnaden. Det här kommer att förändra besöksmönstret hos museets besökare, tror Susanna Pettersson.
– Det har varit fri entré på de flesta statliga museer sedan 2016 och det har museibesökarna vant sig vid.
Hon befarar också att det ekonomiska läget kommer att göra att fler inte har råd att gå på museer.
– När man behöver hushålla med de pengar man har väljer man bort vissa saker som kostar pengar. Allt det här tillsammans gör att vår bedömning är att borttagandet av fri entré med stor sannolikhet kan leda till att färre besöker museer.
Nationalmuseum får minskat anslag på nästan 12 miljoner – vad får det för konsekvenser för verksamheten?
– Anslaget täcker knappt de fasta kostnader vi har, det vill säga hyror och löner. All verksamhet måste finansieras genom andra inkomstkällor som till exempel bidrag, sponsring, donationer, biljettinkomster. Vi behöver med andra ord alla betalande besökare vi kan få.
– Men ännu viktigare fråga är att höja anslaget till rätt nivå. Nationalmuseum är nämligen, och har länge varit, underfinansierat i jämförelse med till exempel sina nordiska motparter, säger Susanna Pettersson.

Susanna Pettersson, överintendent på Nationalmuseum. Foto: Sofia Okkonen
På Statens maritima och transporthistoriska museer, SMTM, påverkas två av myndighetens fem museer av beskedet om slopad fri entré: Sjöhistoriska museet i Stockholm och Marinmuseum i Karlskrona.
– Det här innebär en hel del praktiska förändringar. Det handlar bland annat om att säkerställa bra fungerande flöden, om logistik och om information för att ta kunna ta entréavgift, både på våra webbplatser som fysiskt i våra museientréer, säger Lars Amréus, överindendent på SMTM och tillägger att beskedet från regeringen var väntat:
– Förberedelserna är redan i gång på SMTM:
På myndighetens övriga tre museer, Vasamuseet, Vrak – Museum of Wrecks och Järnvägsmuseet, tar man i dag redan ut entréavgift. Lars Amréus säger att förutom de praktiska förändringarna så innebär beskedet även förändrade sätt att arbeta på, till exempel när det kommer till marknadsföring och besöksmålgrupper.

Sjöhistoriska museet i Stockholm är ett av de museer som nu kommer införa entréavgift.
Foto: Anneli Karlsson, Sjöhistoriska museet/SMTM.
Moderna museet är ett annat museum som nu behöver se över sin foajé och sina system för att kunna ta betalt av besökarna.
– Vi har gjort det förr, så det finns en viss vana, säger John Peter Nilsson, tf kommunikationschef på Moderna museet.
Han säger också att möjligheten att ta entréavgift gör att museet kan arbeta mer strategiskt för att få intäkter till verksamheten.
– Vi kan fortfarande göra internationella utställningar, men det kommer kosta mer för besökarna, säger John Peter Nilsson.

Lars Amréus är överintendent på Statens maritima och transporthistoriska museer.
Fri entré-stödet infördes första gången 2005 av en socialdemokratisk regering, men togs sedan bort när alliansen vann valet 2006. Stödet infördes på nytt 2016 av Stefan Löfvens regering. Lars Amréus på SMTM säger att långsiktighet och kontinuitet i frågan är viktigast för myndighetens museer.
– För oss är det inte gynnsamt att byta system med några års mellanrum. Det har vi också fört fram till Kulturdepartementet i vår dialog med dem.