Efter ett par år med extra statligt pandemistöd dras nu svångremmen åt runt landets kulturverksamheter. Det statliga bidraget till allmän kulturverksamhet går från 1,45 miljarder kronor till 532 miljoner kronor. Det beror främst på att pandemistödet tas bort.
Riksarkivet får 12 miljoner mindre i anslag jämfört med 2022 och även Statens kulturråd får 2,6 miljoner mindre att röra sig med. Jämför man den förra regeringens budget för 2022 med propositionen för 2023 så ligger nästan samtliga utgiftsområden inom kulturen på samma nivå eller under.
Minskningen av Riksarkivets anslag beror på en tillfällig förstärkning på 23 miljoner som nu upphör, enligt Helena Långström, kommunikationsstrateg på Riksarkivet.
Alla statliga centrala museer, utom Arkdes, får minskade anslag. Fri entré på de statliga museerna tas bort – redan vid årsskiftet. Indragningen motsvarar 99 miljoner kronor och gäller vuxna över 19 år.
– Riksrevisionen konstaterade för flera år sedan att satsningen är underfinansierad och det finns också en risk att man snedvrider konkurrensen mellan privata och statliga museer, det har framför allt gynnat vana museibesökare i Stockholmsregionen och turister, sa kulturminister Parisa Liljestrand (M) på en pressträff på tisdagen.
Nordiska museet och Skansen föreslås få ta upp lån genom statliga Riksgälden för att finansiera underhåll och utveckling av sina fastigheter.
Tekniska museet föreslås få utökat lån för bygget av Wisdome, en så kallad visualiseringsdom i trä. Tidigare har regeringen beslutat att Tekniska kan låna 40 miljoner kronor till bygget – nu uppgår den siffran till 90 miljoner kronor.
Anna Troberg, förbundsordförande DIK, är inte imponerad av regeringens kulturbudget.
– Budgeten är ett bryskt uppvaknande för kultursektorn efter pandemin, efter två år förväntas kulturen vara helt återhämtad, säger hon och fortsätter:
– Vi vet alla att det är tuffa tider i hela samhället. Samtidigt så var kulturen underfinansierad redan innan pandemin och efter två år av satsningar så går man nu tillbaka till hur det var innan pandemin. Och det i en tid då kultursektorn i stort inte har hämtat sig efter pandemiåren. Nu hamnar man återigen på en låg nivå.
Anna Troberg hade velat se fortsatt stöd till kulturbranschen i kölvattnet efter pandemiåren.
– Dessutom har det tillkommit kostnader men tanke på hur omvärlden ser ut, med stigande inflation bland annat. Det kan jag inte se att man tagit någon större hänsyn till i den här budgeten.
Vid årsskiftet ska den fria entrén på de statliga museerna plockas bort för vuxna över 19 år. Anna Troberg tycker det är problematiskt att förändringen genomförs så snabbt.
– Jag ser inte hur museerna på 1,5 månad ska hinna ställa om. Det kan handla om att upphandla betalningssystem, kanske bygga om entrén. Det ställer väldigt höga krav på museerna. Det blir en praktisk stress för de museianställda.
Under presskonferensen på tisdagen sa kulturminister Parisa Liljestrand att en viktig prioritering för den nya regeringen är den kulturkanon som en expertgrupp ska ta fram. Kulturministern lyfte även principen om armlängds avstånd som en av grundbultarna i regeringens kulturpolitik.
– Det är tydligt att man tänker lägga stort fokus på en kulturkanon. Jag tycker det blir väldigt konstigt att man å ena sidan pratar om armlängds avstånd och å andra sidan verkar man vilja göra ett väldigt instrumentellt verktyg av kulturen genom en kulturkanon. Så det blir intressant att följa, hur man egentligen tänker kring det, säger Anna Troberg.
