Krig, pandemi, jättebränder. När stora samhällshändelser sker jobbar kommunikatörer runt om i Sverige för att lotsa befolkningen till tydlig information. Läs Magasin K:s artiklar om kriskommunikation:
Regionen: ”Det var bara Bruce Willis som saknades”
Kustbevakningen: ”Det är lätt att dras med i journalisternas hypotetiska frågor”
Den tidigare doldismyndigheten MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, har på senare tid blivit betydligt mer känd. Det syns inte minst i trafiken till sajten krisinformation.se, med hisnande 16 miljoner besök under 2021 – att jämföra med 700 000 under 2019. Nina Åkermark, enhetschef på kommunikationsavdelningen, säger att den allmänna kunskapsnivån om hur samhället fungerar i kris har ökat rejält tack vare pandemin. Även svenska folkets kunskap om källkritik.
– Oerhört många fler känner nu till var man hittar kvalitetssäkrad information och förstår både vilken aktör som ansvarar för olika frågor till hur man själva ska agera. Vi ser också den ökade medvetenheten i butikerna, med prepping under både corona och i det säkerhetsläge vi ser nu.
Nina Åkermark poängterar att mycket av deras kommunikation är sådant som svenska folket bör veta gäller hela tiden, exempelvis hur man förbereder sig för att klara en vecka i händelse av kris. Men det är först när folk blir direkt berörda som de tar sista steget och faktiskt följer uppmaningarna.
MSB har en samordnande funktion och ska fånga upp reaktioner och behov som finns – eller som kan uppstå – i samband med en händelse, och på olika vis förekomma dem. Nina Åkermark understryker att kommunikationen behöver finnas med hela vägen.
– Det får inte bli ett ”eget spår”, något man förpackar och presenterar efter att ett beslut har fattats, det är jätteviktigt att kommunikatörens kompetens är ett eget perspektiv även i beslutsunderlaget. Finns det några problem i detta som kommunikation kan lösa?
Hon tar den allmänna okunskapen om corona som exempel.
– Är problemet att man inte förstår restriktionerna – okej, hur kan vi ändra på det? Vilka frågor kan uppstå, hur anpassar vi det efter olika målgrupper? Alla tittar inte på pressträffar och alla kan inte svenska, där sätter vi igång och försöker på olika sätt nå ut genom allt från översatta broschyrer till samarbeten med andra organisationer.
Nina Åkermark menar att kommunikation också handlar om att välja bort:
– Det är lätt att tänka att man ska berätta precis allt vad man vet sekunden när man vet det. Men där finns ett ansvar att tänka kring vilken fakta som inte behövs
Så länge man arbetar systematiskt och metodiskt med kommunikation i sin planering blir det lättare att agera snabbt när något inträffar och måste hanteras med kort varsel, säger Åkermark. Men att jobba med information handlar lika mycket om att välja bort det man inte ska berätta.
– Det är lätt att tänka att man ska berätta precis allt vad man vet sekunden när man vet det. Men där finns ett ansvar att tänka kring vilken fakta som inte behövs, vad som riskerar att spä på oro helt i onödan. Man ska hjälpa mottagaren att förstå vad som är viktigt. Folk orkar inte ta till sig hur mycket information som helst.
En annan viktig del av MSB:s kommunikationsstragei är att inte bara förmedla problem utan också förmedla hur problemen kan lösas.
– Man ska alltid ha med sig oros-aspekten, vi behöver förtroende och då kan det räcka långt att allmänheten får insyn i att det finns folk som jobbar med det här överhuvudtaget. Och förklara varför.
Nina Åkermark berättar om när MSB skickade personal till Afrika för några år sedan för att bistå i kampen mot ebola.
– Även om det var en bra sak förstod vi att det kunde uppfattas som att det inte var det, utan riskera att skapa en oro kring att vi kommer dra med oss den där läskiga smittan hem till Sverige. Då kunde kommunikatörer flagga för att resan, som i själva verket gjordes för att vi inte skulle få smittan till Sverige, riskerade att få en motsatt effekt bland folks uppfattningar och se till att informera på rätt sätt.
