För tionde året inleds nu Sveriges beredskapsvecka, som instiftades 2017 av Myndigheten för civilt försvar (dåvarande MSB). En kampanj med målet att fler förbättrar sin hemberedskap och lär sig mer om krisberedskap och totalförsvar.
När det var dags för Malmö att börja planera förra årets vecka, bestämde man sig för att skifta fokus, från riskkommunikation till samhällsgemenskap.
– Vi hade tittat på evidens och utvärderingar som visar att försvarsviljan ökar av att känna sig som en del av samhället. Så det var vår väg in, säger Tereza Franzén, som är press- och kriskommunikatör på stadskontoret i Malmö.
I bakgrunden fanns en rad skeenden, från pandemin (där människor hjälpte varandra), det förhöjda terrorhotsläget (där det pratades om att Sverige inte är i krig men inte heller i fred) till det lokala säkerhetspådraget (som krävts av Malmö kring Eurovision).
– Vi var i ett läge som vi behövde navigera kommunikativt. Ur det föddes att vi ville prata om säkerhet och beredskap utifrån kommunens roll och uppdrag, säger Alma Tabak, presschef och enhetschef för Malmö stads press- kris- och beredskapskommunikation.
Hos invånarna i Malmö såg de en oro kopplad till omvärldsläget, men också ett stort engagemang och en vilja att delta i samhället, som de ville ta fasta på. Resultatet blev en kampanj med målet att öka människors medvetenhet kring sin egen roll i beredskapen där relationen till andra var i centrum.
– Relationen till de som man har omkring sig, inte bara de nära relationerna utan också till grannar till exempel, är en väldigt viktig del i att skapa ett resilient samhället, säger Tereza Franzén.
Alma Tabak fyller i:
– Och det här hänger ihop med vårt kommunikationsarbete på ett väldigt naturligt sätt, eftersom vårt övergripande uppdrag är att öka tilliten och förtroendet för vår verksamhet.
”Jag skulle säga att det finns en mognad nu till det här övergripande budskapet från Myndigheten för civilt försvar, att du är en del av Sveriges totalförsvar, som inte fanns förra året”, säger Tereza Franzén.
Foto: Rebecka Gordan
Kampanjen, som lanserades förra hösten, uppmuntrar människor att hälsa på sina grannar och tar avstamp i autentiska berättelser från Malmöbor om hur de själva fått hjälp och hjälpt andra. Målgruppen var bred, från 18 till 65 plus, och Tereza Franzén och Alma Tabak tycker att de fick bra synlighet.
– Någonting så vardagligt som mellanmänskliga relationer kanske man inte alltid sätter i relation till Sveriges totalförsvar. Men jag skulle säga att det finns en mognad nu till det här övergripande budskapet från Myndigheten för civilt försvar, att du är en del av Sveriges totalförsvar, som inte fanns förra året, säger Tereza Franzén.
De ser också att myndigheten under året pratat allt mer om gemenskap, att det inte bara är en vevradio och en dunk med vatten som gör en beredd.
Är er kampanj en del av ett större skifte i samhället, mot tillförsikt och hopp?
– Vi satte ju vår strategi utifrån beteendekommunikation och de handlingar vi vill uppnå, inget annat. Som visar att positiva budskap kan få mer effekt om vi vill få fler att öka sin hemberedskap. Det var något vi jobbade jättemycket med under pandemin, tackbudskap, som tack för att du är hemma när du är förkyld. Så det är en metod som vi använder, även under säkerhetsarbetet i Eurovision eller när det är vattenbrist, säger Alma Tabak.
21 till 27 september är det beredskapsvecka igen.
– Vi kommer fortsätta trycka på samhällsgemenskapen. Att det handlar om att sätta sig själv i relation till det stora hela. Att om jag är förberedd, om jag kan klara mig i sju dagar finns större resurser för samhället att ta de som behöver det mest, säger Tereza Franzén.
Alma Tabak tillägger att de försöker hitta en röd tråd i allting som de gör, att de inte vill jobba med kampanjer som fyrverkerier – utan att de oftast återanvänder och bygger vidare på vad de har.
Att vi är öppna och tillgängliga som organisation är helt avgörande för att upprätthålla tilliten till vår verksamhet.
Utifrån ett kommunalt beredskapsperspektiv, var utmärker läget nu i höst?
– Vår stora utmaning är risken för felaktig information om våra verksamheter och andra myndigheter, tillsammans med toxiska narrativ på nätet och högt tonläge i samhället. Jag tror tyvärr att det här är någonting som vi kommer behöva förhålla oss till länge, säger Alma Tabak.
Vad i det här blir viktigast för er framåt?
– Jag skulle säga att det är att människor känner sig delaktiga och vill ha dialog. Och att vi fortsätter jobba tillsammans – vi måste komplettera varandra, olika myndigheter och aktörer, säger Tereza Franzén.
Alma Tabak nickar, lägger till att stadens transparens är en annan viktig del.
– Att vi är öppna och tillgängliga som organisation är helt avgörande för att upprätthålla tilliten till vår verksamhet.
