Det är Länsstyrelserna som nu lanserar en digital utbildning om arbetsmiljö, trakasserier och kränkande särbehandling – framtagen i samarbete med aktörer från hela arkeologisektorn.
– Alla ska kunna arbeta i branschen utan att utsättas för den här typen av beteenden. Vi vill ha schyssta jobb och vi har ett ansvar att se till att det sker på schyssta villkor, säger Heidi Vassi, länsantikvarie vid Länsstyrelsen Kronoberg.
Utbildningen, “Gräv där du står – för tryggare arbetsplatser inom arkeologi”, riktar sig i första hand till yrkesverksamma arkeologer, men också till studenter. Den kan genomföras individuellt eller i grupp och innehåller både faktadelar och iscensatta scenarier.
– Man får kunskap om lagstiftning och arbetsmiljöarbete, men också konkreta situationer att diskutera. Reflektionsfrågorna är en viktig del – att man stannar upp och pratar om hur det ser ut på den egna arbetsplatsen, säger Heidi Vassi.
För chefer och arbetsledare finns fördjupade delar om ansvar och hantering av ärenden. Utbildningen är dock inte obligatorisk, utan bygger på att organisationer själva tar sitt arbetsmiljöansvar.
Att utbildningen kommer först nu menar Heidi Vassi är för att processen har fått växa fram över tid.
– Vi blev väldigt omskakade av vittnesmålen 2017. När vi senare fick höra att problemen kvarstod, och det kom vittnesmål från bland annat från universitetsvärlden, kände vi att det här måste tas på större allvar.
Heidi Vassi är länsantikvarie vid Länsstyrelsen Kronoberg.
Länsstyrelserna tog initiativ till samtal med universitet, myndigheter och branschorganisationer för att se om man kunde göra något gemensamt, vilket ledde till att länsstyrelserna upphandlade en konsult att producera utbildningen och utforma de scenarier som lyfts.
– Man kan tycka att det har tagit tid, men vi ser att det finns ett brett engagemang nu. Vi vill att det här ska bli något vi gör tillsammans, säger hon och tillägger:
– Men de här problemen löser sig inte genom en webbutbildning. Vi behöver återkomma till frågan och hålla den levande.
”Trakasserier förekom både ute i fält och i mötet med andra yrkesgrupper, men också inom akademierna, på länsstyrelser och museer.”
Annica Ramström, arkeolog, projektsamordnare på Arkeologgruppen och en av initiativtagarna till uppropet #utgrävningpågår, minns att det kom in många berättelser från branschen under hösten 2017.
– Vi visste att det fanns problem, men inte hur omfattande de var, säger hon.
Hon berättar att problemen inte kretsade kring enbart trakasserier, utan också om bemötande.
– Var en man och en kvinna ute på ett jobb tillsammans, var det många som gick till mannen. Och det var mycket ”skojande” utan tankar på hur det togs emot.
Trakasserier och särbehandling förekom både ute i fält och i mötet med andra yrkesgrupper, men också inom akademierna, på länsstyrelser och museer.
Sedan dess har mycket förändrats, menar hon. Dels finns en annan medvetenhet om vad kränkande särbehandling är, menar hon.
– Vi har breddat synen på vad sexuella trakasserier är och vi har förändrat sättet att jobba.
Hon ger ett konkret exempel på en förändring i arbetsvardagen:
– Nu har man infört separata bodar ute i fält, så att alla kan byta om under bekvämare former.
”Nu har man infört separata bodar ute i fält, så att alla kan byta om under bekvämare former.”
Länsstyrelsens utbildning ser hon som ett välkommet steg – just för att återuppväcka frågan.
– Hade en utbildning kommit mitt under uppropet hade den kanske landat annorlunda. Nu får vi anledning att belysa frågan igen. Utbildningen landar särskilt bra i år, när det är en stor säsong och mycket ny personal som behöver få ta del av det här materialet.
För att nå verklig förändring krävs dock mer än punktinsatser, påpekar Annica Ramström.
– Det är viktigt att kräva att både de som arbetar och chefer genomgår utbildning – och att vi som driver företag håller frågan levande. Engagemanget mattas ju av över tid.
