Lokalkostnader har blivit en stor del av den kulturpolitiska debatten. I en intervju med Magasin K tidigare i mars kallade Statens historiska museums överintendent Magnus Hagberg det för ”den eviga frågan” om kulturverksamheter ska kunna verka i sina byggnader.
Frågan har också återigen aktualiserats med Världskulturmuseernas besked om att lokalerna för Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet kan behöva stänga på grund av skenande hyreskostnader för Etnografiska museet.
Nu har DIK tillsammans med Pwc tagit fram siffror på hur stor andel av utgifterna som 209 statliga myndigheter lägger på just lokaler. Nationalmuseum hamnar i topp av samtliga myndigheter med en andel på 45,6 procent som gick till lokalkostnader 2024.
Nationalmuseum är ett av tre statliga museer som i dag har kostnadshyra men som ska gå över till marknadshyra som eventuellt kommer justeras efter anslaget. Överintendent Patrick Amsellem har tidigare kommenterat till Magasin K att Nationalmuseum och Statens fastighetsverk just nu står långt ifrån varandra i förhandlingarna om den nya hyresmodellen för museet.
Två kulturmyndigheter utan kostnadshyra hamnar på plats två och tre av samtliga 209 myndigheter: Världskulturmuseerna och Riksarkivet med 35,9 procent respektive 31,9 procent av utgifterna som går till lokaler. Därefter kommer Moderna museet (31,7 procent), Statens musikverk (29,8 procent) och Naturhistoriska riksmuseet (29,5 procent). Av de 10 myndigheter i landet som lägger störst andel på lokaler så är 9 kulturmyndigheter.
Tittar man på alla 209 statliga myndigheter som är med i sammanställningen så ligger snittet på en andel om 2,1 procent som går till lokalkostnader. För de 22 myndigheterna som räknas som kulturmyndigheter är snittet 6,7 procent.
För staten som helhet så ökade andelen som går till lokalkostnader med 5 procent mellan 2019-2024, för kulturmyndigheterna ökade andelen med 10 procent under samma period.
Av de 22 kulturmyndigheterna är det Kulturrådet som lägger lägst andel av utgifterna på lokaler: 0,3 procent.
