Lika bra att konstatera det på en gång: det finns ingen allmänt vedertagen definition av hur en ”snäll chef” är eller beter sig. Föreläsaren Marcus Gustavsson vill dock få bukt med en vanligt förekommande missuppfattning. Att ha snällhet till rättesnöre som chef är inte samma sak som att vara naiv, mesig, otydlig och undflyende.
– Snällhet för mig handlar om att visa omtanke för medarbetarna, kunderna och verksamheten, men också om att kunna och våga ta de svåra samtalen och inte sitta tyst och passiv när det förekommer oacceptabla beteenden. Snällhet är inte att vara konflikträdd eller ha svårt att säga ifrån, säger han.
Snällhet kan vara en konkurrensfördel
En seglivad myt är att chefer behöver vara kallhamrade, prestationsinriktade och högljudda för att nå framgång. Snällhet har därför länge varit en underskattad egenskap i ledarskapssammanhang, menar Marcus Gustavsson, men det håller på att ändras. Fler sjukskrivna i stressrelaterade ohälsa, tuff arbetsbelastning och hög förekomst av kränkande särbehandling gör arbetsmiljön till en av de mest kritiska samhällsfrågorna och bidrar också till att det pratas alltmer om vikten av snällhet i arbetslivet.
– Arbetsplatser har mycket att vinna på att skapa en snällare kultur, till exempel visar forskning att arbetsgrupper presterar och mår bättre om medarbetarna upplever sig sedda och om arbetssituationen är långsiktigt hållbar.
I teorin kan det låta enkelt, men Marcus Gustavsson betonar att snälltolkning ofta kan vara svårt och kräva en god dos tålamod, särskilt då medarbetarens beteende är provocerande och går ut över kollegorna och verksamheten. Foto: David Lagerlöf
Snälltolka istället för att feltolka
Snälltolkning är en viktig pusselbit inom det snällhetsorienterade ledarskapet, menar Marcus Gustavsson. Ofta kan missförstånd uppstå i kommunikationen, vilket i värsta fall kan leda till skyttegravsliknande konflikter där man skyller på varandra och inte kommer framåt. Att aktivt snälltolka medarbetaren kan hejda en sådan negativ spiral.
– De spänningar som kan uppstå mellan och inom arbetsgrupper kretsar ofta kring missar i kommunikationen. Det är inte så konstigt, med tanke på att vi är olika människor och kommunicerar på olika sätt, säger han och fortsätter:
– Ett vanligt misstag är att man snabbt kastar skit, letar fel eller söker onda avsikter, trots att det är ovanligt att någon agerar felaktigt medvetet. Det gäller i stället att se med snälla ögon på läget och låta det styra kommunikationen.
”Ärligt talat tyckte jag själv först att medarbetaren hade en onödigt negativ attityd, men jag försökte snälltolka och upptäckte att hon i själva verket hade en hög ambitionsnivå.”
Snällhet är att bidra till nödvändig förändring
När Marcus Gustavsson jobbade som chef inom offentlig sektor hade han en gruppansvarig medarbetare som lättvindigt kastade ur sig kritiska kommentarer och därför ofta hamnade på kant med kollegorna, som till sist slutade lyssna.
– Ärligt talat tyckte jag själv först att medarbetaren hade en onödigt negativ attityd, men jag försökte snälltolka hennes beteende och upptäckte under våra samtal att hon i själva verket hade en hög ambitionsnivå. Och detta resulterade i samarbetssvårigheter med kollegor som inte uppvisade samma engagemang.
Snällhet i den situationen är inte att blunda för problemet och låta allting spåra ur, utan att försöka skapa förändring genom rimlig och konstruktiv feedback, menar han.
– Jag insåg att jag var tvungen att ta de svåra samtalen, där vi pratade om situationen och jag föreslog att medarbetaren också skulle lyfta fram framgångarna och de positiva egenskaperna inom arbetsgruppen – inte bara komma med kritiska omdömen. Efter det vände alltihop, kollegorna började lyssna igen och medarbetaren blev ett viktigt draglok för verksamheten.
Snällhet kräver tålamod
I teorin kan det låta enkelt, men Marcus Gustavsson betonar att snälltolkning ofta kan vara svårt och kräva en god dos tålamod, särskilt då medarbetarens beteende är provocerande och går ut över kollegorna och verksamheten.
– Var beredd på att du vissa gånger får leta lite längre, men hos de flesta går det att hitta styrkor som ni kan bygga vidare en förändring på. De allra flesta är också mottagliga för konstruktiv feedback så länge den bygger på en genuin vilja att hjälpa till och lösa ett problem – inte på att platta till individen.
Snäll inte samma sak som att vara kompis
Nu kanske läsaren undrar: när blir man för snäll som chef? En varningsflagga enligt Marcus Gustavsson är att chefen utvecklar en kompisrelation till medarbetarna
– Det här kan väcka reaktioner ibland, men på jobbet handlar det inte om att ”vara sig själv” utan om att inta en professionell roll med fokus på verksamheten. Den chef som blir för mycket av en kompis med medarbetarna får det betydligt svårare att fatta tuffa beslut, ta upp känsliga ämnen och hantera konflikter.
Vill bidra till förändring med boken
Marcus Gustavsson, som tidigare har skrivit ”Guide till snällare arbetsplatser”, tror att ett större fokus på snällhet skulle kunna leda till mindre mobbning på jobbet.
– Alltför ofta förblir medarbetare tysta när det förekommer oacceptabla beteenden som kränkande särbehandling och trakasserier, men att vara passiv i det läget är inte snällhet utan feghet, säger han och fortsätter:
– Ett första steg som jag hoppas att boken kan bidra till är att vi börjar diskutera vad snällhet innebär i praktiken och hur vi kan bli bättre på att snälltolka varandra.
