Charlotte Valleskog, chefspsykolog på Feelgood, har på nära håll sett hur chefernas uppdrag blivit mer komplext. På deras bord växer berget av administration, samtidigt som de kläms mellan ofta motstridiga krav från olika håll i organisationen – till exempel att uppnå resultat på en allt tajtare budget och stötta medarbetare som drabbas av besparingarna. Lägg därtill högtflygande ledarskapsideal som går stick i stäv med de organisatoriska förutsättningarna, och du har en grogrund för kroniskt stressade chefer.
– Chefsrollen har förändrats över tid och idag är det många chefer som har en arbetssituation som är svår att förena med bilden av hur man ska och vill vara som chef. Man vill vara närvarande och inspirerande och ta ansvar för arbetsmiljön, men sitter allt oftare upplåst i både möten och administration, säger Charlotte Valleskog som är aktuell med handboken Hållbara chefer.
Good enough snarare än perfekt
Många chefer är flitiga och ambitiösa, vilket på många sätt är konstruktiva karaktärsdrag – men det ökar också risken för ett perfektionistiskt tänkande. En grundförutsättning för att hålla stressen på hanterbar nivå är att ha rimliga förväntningar på sig själv och försöka skilja på faktiska, uttalade krav och sådant som inte är ett direkt måste.
– Det är viktigt att förlika sig med tanken att man faktiskt inte kommer att hinna allt. Istället behöver man prioritera och fokusera på det som är viktigast och där man gör störst skillnad och nytta, säger Charlotte Valleskog och fortsätter:
– En sådan ”good enough”-inställning är nog oundviklig i dagens läge när många chefer möter krav som inte är realistiska sett till förutsättningarna. Och om man är medveten om sina prioriteringar är det också enklare att stå för sina beslut.
Glöm inte återhämtningen
Trots att många chefer jobbar dag in och dag ut i högt tempo och hanterar komplexa mellanmänskliga relationer på arbetsplatsen, är det paradoxalt nog ofta den egna återhämtningstiden som gallras bort först i det fullspäckade schemat. Man skippar lunchpromenaden för att i stället sitta böjd över Exceldokumentet eller skjuter lite förhastat upp biokvällen för att lägga sista handen på ett omfattande projekt, och så vidare. Detta mönster är en vanlig fallgrop som kan bli kostsam för hälsan på sikt.
– Faktum är att en hög arbetsbelastning inte behöver vara ohälsosam om den åtföljs av återhämtning, men då måste det ske regelbundet – att vänta till sommarsemestern håller inte, säger Charlotte Valleskog och tillägger:
– Arbetsbelastningen är ofta svår att påverka, men att lägga in tid för återhämtning är någonting som faktiskt är möjligt även om man har mycket att göra.
Kollegialt stöd
Det finns en seglivad föreställning om att chefer måste klara och kunna allt, något som leder till att många chefer känner sig ensamma i sin roll. Charlotte Valleskog pekar därför på vikten av att hitta något slags forum där man kan stöta och blöta chefsrelaterade frågor och utbyta erfarenheter med andra som är i liknande situation.
– Ett sådant forum saknas tyvärr på många arbetsplatser, men man kan själv ta initiativ till det och föreslå att exempelvis en specifik tid av ett återkommande möte ägnas åt kollegial dialog och handledning.
Våga tacka nej till icke-produktiva möten
Många chefer sitter i en strid ström av möten som slukar tid från saker högre upp på priolistan, vilket kan förstärka stressen. Enligt Charlotte Valleskog bör chefer så långt det är möjligt försöka påverka användningen av sin arbetstid, till exempel genom att välja bort möten med oklart syfte. På det sättet kan utrymme frigöras till viktigare frågor: att hinna ta de där samtalen med medarbetarna eller äntligen slutföra det där projektet.
”Jag tycker att man kan vara öppen med att tiden inte räcker till och att man måste göra situationen mer hållbar genom att plocka bort vissa möten och fokusera på kärnuppgifterna.”
– Chefer kan ofta bli inbjudna till möten ”för att det är bra att du är med”, men om din medverkan inte är direkt nödvändig kan du tacka nej och ta del av informationen genom mötesprotokollet istället.
Men att utebli från möten är inte alltid så enkelt, särskilt inte om den outtalade normen är att man ”måste” närvara. Charlotte Valleskog menar att transparens i kommunikationen ofta är ett bra sätt att skapa förståelse.
– Jag tycker att man kan vara öppen med att tiden inte räcker till och att man måste göra situationen mer hållbar genom att plocka bort vissa möten och fokusera på kärnuppgifterna. När man berättar varför minskar man utrymmet för spekulationer: tycker hon att hon är viktigare än oss? Det kan också vara värdefullt att få uppbackning i sina prioriteringsbeslut av sin egen närmaste chef.
Ett långsiktigt arbete
Att få bukt med stress och skapa en mer långsiktigt hållbar arbetssituation är inte en engångshändelse som kan avklaras i en handvändning, konstaterar Charlotte Valleskog.
– Risken är att man börjar med förändringar som bara upprätthålls i ett par veckor innan man är tillbaka på det gamla spåret igen. Det här är en långsiktig process som kräver regelbunden uppföljning och även justeringar för att hålla i längden.
