Chefer mår bättre än andra, åtminstone sett till diagnoser. I en studie från Institutet för näringslivsforskning framträder en bild av en relativt frisk topp av näringslivet, där ledare i genomsnitt har betydligt färre hälsoproblem än befolkningen i stort.
– Antalet diagnoser är hälften så stort som för medelsvensken både när det kommer till mental hälsa och fysisk hälsa, säger Joacim Tåg, forskare på Institutet för näringslivsforskning och gästprofessor på Hanken School of Economics i Helsingfors.
Studien bygger på en ovanligt omfattande databas. Istället för enkäter, där svaren ofta är begränsade och känsliga frågor kan undvikas, har forskarna använt anonymiserade register över diagnoser och receptbelagda läkemedel i Sverige. Det gör det möjligt att följa hela befolkningen över tid och jämföra hälsan hos ledare med andra grupper.
Att just chefer framstår som friskare än andra är i sig inte helt överraskande, men studien antyder också varför. Vägen till toppen är lång, och de som når dit har ofta både förutsättningar och en livsstil som gör att de klarar pressen.
– Om man har kämpat länge så måste man ha tagit väldigt väl hand om sig och ha bra förutsättningar för att ta sig till toppen, konstaterar Joacim Tåg.
Men det är bara halva bilden. När man ser bortom genomsnittet framträder en annan sida, där en betydande minoritet av chefer faktiskt har allvarliga hälsoproblem – framför allt depression och ångest, men också fysiska besvär som högt blodtryck och hjärt- och kärlsjukdomar. Problem som, liksom i övriga befolkningen, är vanligare bland äldre, kvinnor och personer med lägre utbildning.
– En av tolv chefer i Sverige har så allvarliga hälsoproblem att de får diagnoser ställda av läkare, säger Joacim Tåg.
Det innebär att en betydande grupp ledare faktiskt inte mår bra, vilket får konsekvenser.
För individen påverkar hälsan både vägen till toppen och möjligheten att stanna där. Studien visar att de som utvecklar hälsoproblem i högre grad lämnar sina uppdrag.
– Om man utvecklar hälsoproblem på jobbet så är det högre sannolikhet att man lämnar uppdraget, antingen självmant eller genom att man förlorar jobbet, säger Joacim Tåg.
Det skapar vad Joacim Tåg beskriver som ett dubbelt filter: dels sorteras de som inte har tillräckligt god hälsa bort redan innan de når en ledarposition, dels försvinner de chefer som får problem med tiden. Resultatet blir en grupp som framstår som ovanligt robust, men där en del av förklaringen är att de som av olika anledningar inte klarar pressen, inte blir kvar.
Konsekvenserna märks inte minst i verksamheten. I mindre företag, där organisationen ofta är mer beroende av en enskild person, får ledarens hälsa ofta en direkt påverkan.
– Det spelar roll både för karriären och för företaget. Och ser man på företagsutfall så påverkas lönsamheten. En ganska tydlig men inte extrem försämring i vd:ns mentala hälsa motsvarar ungefär en månads vd-lön i lägre resultat för ett genomsnittligt mindre företag.
Joacim Tåg, forskare på Institutet för näringslivsforskning och gästprofessor på Hanken School of Economics i Helsingfors.
I större företag finns ofta strukturer som fångar upp hälsorelaterade problem innan det går för långt. I mindre organisationer kan effekterna bli mer påtagliga, också för att man kanske inte har planerat för vad som händer när en ledare inte längre fungerar fullt ut.
Samtidigt är det långt ifrån självklart att hälsoproblem ens syns i tid. Enligt Joacim Tåg är det först i efterhand som många ledare själva sätter ord på situationen – att de inte insåg vilken press de var under förrän det var för sent.
Det gör att problemen ofta passerar under radarn tills det är för sent – både för individen och för organisationen. Och i företag där ledare rekryteras internt kan det enligt Joacim Tåg innebära att framtida chefer försvinner redan innan de når ledande positioner.
– Om man inte har ett bra arbetsmiljöprogram och stressar ut sina anställda, då kanske man tappar många talanger på vägen till toppen.
