Många känner säkert igen beteendet. En person blir plötsligt frånvarande, börjar ignorera sin omgivning och prioriterar sin mobil framför fysiskt närvarande människor. Det här fenomenet kallas ”phubbing” och har blivit så pass vanligt i vårt digitala samhälle att det de senaste tio åren har väckt forskarvärldens intresse. Flera studier har genomförts och pekat på att behovet av att kolla notiser, scrolla i flödet och svara på meddelanden kan skada relationer och få samtalspartnern att känna sig ignorerad och utanför.
– Det är ännu ett ganska ungt forskningsfält, men man har sett att på arbetsplatser där chefer sitter mycket med sina mobiler så rapporterar medarbetare lägre engagemang, tillit och tillfredsställelse i jobbet, säger Per Martinsson, psykologiforskare vid Göteborgs universitet, till Magasin K.
Signaler på tystare fikarum
Det har hittills varit oklart huruvida phubbing – som lite slarvigt kan översättas till ”mobilnonchalans” eller ”skärmdissande” på svenska – påverkar relationen mellan kollegor och arbetsmiljön generellt. Därför har Per Martinsson undersökt frågan i ett forskningsprojekt som bland annat bygger på enkäter och intervjuer med anställda.
– Grundidén är inte min, utan det har till forskare inkommit indikationer från fackliga representanter i olika branscher att det har hänt någonting i fikarummen. Det har blivit tystare, samtalen är färre, folk tenderar att vara upptagna av sina mobiler, vilket skapat en farhåga att scrollande påverkar arbetsmiljön negativt och kanske även gör det svårare för nya och yngre att komma in i gruppen.
Ständigt scrollande kopplas till sämre arbetsmiljö
En av enkätstudierna baserades på svar från yrkesverksamma i olika delar av arbetslivet. Resultatet visade att de som upplevde mer phubbing från sina kollegor rapporterade en sämre psykosocial arbetsmiljö i form av en lägre känsla av tillit, engagemang och gemenskap, samt lägre tillgång till känslomässigt och praktiskt stöd.
– Det var ett tydligt och ganska väntat samband, säger Per Martinsson och tillägger:
– Intressant var dock att den egna mobilanvändningen inte kopplades till en sämre upplevd arbetsmiljö, utan det är andras beteende som verkar spela störst roll.
Per Martinsson, psykologiforskare vid Göteborgs universitet.
Här uppstår en ”hönan och ägget”-situation. Är det scrollandet som resulterar i sämre stämning eller inträffar mer phubbing på arbetsplatser med slitningar sedan tidigare?
– Vi mätte vid olika tillfällen och letade andra förklaringar till resultatet, men hittade inte några. Det är dock fortfarande lite oklart i vilken riktning som sambandet går, säger Per Martinsson och fortsätter:
– Men högst sannolikt rör det sig om en tvåvägsverkan. Om stämningen är lite tråkig från början är sannolikheten högre att man oftare plockar upp mobiltelefonen. Samtidigt som kollegor på arbetsplatser där stämningen är bra eller okej kan uppfatta phubbing som ett tecken på ointresse och lågt engagemang.
Studien undersökte inte om produktiviteten påverkas negativt av phubbing, men det är inte otänkbart, även om vi än så länge bara kan spekulera om saken.
– Kollegial samhörighet är om inte en förutsättning så åtminstone en viktig byggsten för hur vi trivs, samarbetar och presterar. Om denna samhörighet påverkas av phubbing kan det kanske spela roll för hur bra vi gör ifrån oss.
Olika åsikter – vissa är mer neutrala
Intervjuerna i forskningsprojektet visade dock att phubbing inte alltid och nödvändigtvis tolkas som negativt, utan också ses som en naturlig del av den digitala tidsåldern.
– Samtliga yrkesverksamma som intervjuades hade identifierat det här fenomenet, men det fanns ett brett spann av åsikter. Vissa beskrev att det absolut kan störa det sociala samspelet, andra såg det som mer neutralt: ”man får göra vad man vill och om man vill prata får man vänta tills att personen är klar”.
Dialog som lösning phubbing-frågan
Till hösten införs ett totalt mobilförbud i grundskolan i Sverige, men Per Martinsson betraktar inte ett förbud som ett realistiskt alternativ för arbetslivet.
– Det skulle skapa fler problem än det skulle lösa. Utöver att anställda skulle känna sig misstrodda behöver man ha tillgång till sin mobil av det enkla skälet att stora delar av ens liv organiseras genom den, som kontakt med barn eller förskola.
I stället för hårda regler uppifrån för att komma till rätta med phubbing är Per Martinssons rekommendation att arbetsplatser bör ha en dialog om saken, inte minst för att scrollande på jobbet är en generationsfråga. Yngre använder mobilen mer på rasterna och har en högre acceptans för scrollande än äldre medarbetare.
– Genom att diskutera mobilanvändningen och hur man vill ha det tillsammans kan man undanröja irritation. Förmodligen finns olika åsikter, men förhoppningsvis kan man komma fram till ett läge där alla är hyfsat nöjda.
Fortsatt forskning
Nu vill Per Martinsson gå vidare med mer ”finkorniga” studier för att närmare undersöka det här komplexa fenomenet på enskilda arbetsplatser och inom olika arbetsgrupper.
– Vi har konstaterat ett statistiskt samband mellan mer phubbing och påverkan på den psykosociala arbetsmiljön, men fortfarande är en kunskapslucka varför det här beteendet uppkommer. Här måste man vara nyanserad, vi är alla olika och det kan såklart finnas individuella skäl. Någon kanske behöver försvinna in i mobilen en stund för att ta en paus från jobbet och få återhämtning.
