Klart: Så blir nya Moderna museet

När Arkdes och Staternas konstråd vid årsskiftet uppgår i Moderna museet blir det ett genom ett nytt centrum och ett särskilt beslutsorgan som uppgifterna övertas.

Precis som utredningen föreslog i våras kommer alltså den nya myndigheten, som får namnet Moderna museet, bli en så kallad styrelsemyndighet. I dag är Moderna en enrådighetsmyndighet som leds av överintendenten.

Men nu blir det Handelshögskolans rektor Lars Strannegård, som regeringen utsett som styrelseordförande, som blir högst ansvarig för den nya myndigheten. Ytterligare fem ledamöter är utsedda, bland dem konstmuseichefen Maria Lind och arkitekturhistorikern Henrik Nerlund.

– Jag är övertygad om att Lars Strannegård, med sitt stora engagemang i kulturfrågor, kommer att bli en utmärkt ordförande och att organisationsförändringen kommer att leda till nya och starka kulturupplevelser för medborgarna, sade kulturminister Parisa Liljestrand (M) i pressmeddelande.

Under torsdagen lyfte kulturministern också att den nya myndigheten ”till del skiljer sig från utredningens förslag”. När utredningen kom i våras föreslog den också tre konstnärligt fristående avdelningar, ledda av avdelningschefer utsedda av överintendenten i samråd med den föreslagna styrelsen.

Enligt den nya instruktionen ska istället ett centrum för arkitektur, form, design och offentlig konst byggas upp.  Det ska fungera som ”nationell mötesplats som för kunskap grundad på praktik och forskning” som ska bidra till att riksdagens mål för arkitektur, form och design uppnås.

Vidare kommer ett nytt beslutsorgan ingå i den nya myndigheten, som ska ha hand om ”beställning och förvärv av samtidskonst till statens byggnader och andra lokaler”. Enligt uppgifter till Magasin K får beslutsorganet namnet ”Statens konstråd” samt en egen styrelse, med en ordförande och högst sex ledamöter. Styrelsen för Statens konstråd utses av Moderna museet.

Den nya instruktionen presenterades av representanter från kulturdepartementet för de anställda på de tre myndigheterna vid lunchtid på torsdagen.

Enligt uppgifter till Magasin K ställde de anställda frågor om bland annat vad som händer med de olika samlingarna, om styrelsens mandat och hur medarbetarnas kompetens inom offentlig konst och arkitektur kommer tas om hand. Det kom också frågor från Arkdes och Statens konstråd om arbetsmiljön på Moderna museet med anledning av Magasin K:s granskning.

Efter mötet samlades Statens konstråds personal för en gemensam diskussion. Enligt Elena Jarl, ordförande för Saco-S på Statens konstråd, ställdes det många frågor kring den nya instruktionen och styrelsen, samt dess innebörd.

– Det uppstod många olika tolkningar på det som sades och det kvarstår frågetecken kring hur detta påverkar våra tjänster, samt när detta ska implementeras. Personalen upplevde det som en stor överraskning med formuleringar kring ett nytt centrum, säger Elena Jarl till Magasin K.

Johanna Fogel, ordförande för Saco-S på Arkdes, säger att dagens besked mottogs med vemod av personalen på Arkdes.

– Vi på Arkdes har jobbat så målmedvetet under många år till att bli den plats vi är i dag.

Hon betonar dock att samarbetet mellan de lokalfackliga på de tre myndigheterna fungerar väl.

– Det känns bra och solidariskt.

Däremot ser hon flera risker för Arkdes personal utifrån ett flertal grunder, från Magasin K:s granskning av arbetsmiljön på Moderna museet till att den nya myndigheten inte har ett samverkansavtal.

– Vi går in på tre olika kollektivavtal vilket skapar olikheter och det finns oro för eventuella uppsägningar under 2026.

Kulturminister Parisa Liljestrand (M) skriver i ett mejl till Magasin K att regeringen har lyssnat på remisskritiken och att beslutet om ett centrum och ett beslutsorgan har tagits med hänsyn till kritiken.

– Jag skulle vilja börja med att säga att varken centrumet eller beslutsorganet är att betrakta som Arkdes respektive Statens konstråds tidigare verksamheter. Alla tre myndigheters nuvarande uppgifter kommer att genomsyra hela Moderna museets verksamhet. Detta tror vi är det bästa sättet för att möjliggöra synergieffekter som kommer stärka arbetet med konst, arkitektur, form, design och offentlig konst i hela landet.

Hon skriver också:

– En farhåga från flera håll har varit att Arkdes frågor skulle marginaliseras men uppgifterna beskrivs nu både genomgående i instruktion och även mer specifikt inom ramen för centrumet. En annan kritik som framfördes under remitteringen var risk för maktkoncentration när det kommer till beställning och inköp av konst. Genom att inrätta ett självständigt beslutsorgan åtskiljs beslutsprocesserna gällande inköp av konst till Moderna museets samling respektive inköp och beställning av samtidskonst till statens byggnader och lokaler åt.

Kritiken om att en styrelse som regeringen tillsätter skulle riskera politiskt styrt innehåll håller hon inte med om:

– En central vägledande princip för regeringens kulturpolitik är principen om armlängds avstånd, som fredar kultursektorn från politisering och otillbörlig styrning. Jag ser inte på vilket sätt en styrelse kommer öka risken för politisk styrning. En myndighetschef är också, precis som en styrelse, tillsatt av regeringen. Styrelsen kommer kollektivt att ansvara för myndighetens verksamhet inför regeringen. Myndighetschefen ingår i styrelsen och kommer fortfarande att ansvara för den löpande verksamheten.

Du säger att utformningen till del skiljer sig från utredningens förslag. Förutom att ni går ifrån idén om tre fristående avdelningar, på vilket sätt skiljer sig utformningen från utredningens förslag?

– Att det skulle finnas tre fristående avdelningar var den centrala delen av utredningens förslag, vilket vi inte har valt att gå vidare med. Utredningen föreslog även att myndigheten skulle heta Moderna och inte Moderna museet, vilket vi ju inte heller gått vidare med, skriver Parisa Liljestrand.

Texten är uppdaterad 18.30 den 11 december med svar från kulturminister Parisa Liljestrand.