Det var i förra veckan som Svenska Icom gick ut med ett uttalande, där man uppmanar det internationella samfundet att göra sitt yttersta för att skydda Sudans kulturarv. Bakgrunden är nyheten om att Sudans nationalmuseum i huvudstaden Khartoum plundrats och förstörts under inbördeskriget som pågått sedan april 2023. När den sudanesiska armén återtog huvudstaden i mars 2025 från den paramilitära gruppen Rapid Support Forces (RSF) möttes museiprofessionella av förstörda statyer, krossade montrar och väggar pepprade med kulhål.
– Det är ett systematiskt förstörande av kulturarvet som är en väldigt medveten del av krigsföringen. Vi ser att även den här konflikten behöver uppmärksammas, både förstörelsen men också de efterföljande processerna, som plundring och illegal handel med föremål, säger Helena Westin, ordförande för Svenska Icom.
I sitt uttalande nämner Svenska Icom också förstörelsen i Ukraina och Gaza. I Ukraina skriver organisationen att omkring 2 000 kulturinstitutioner, däribland museer, kulturmiljöer och monument, blivit skadade av ryska bombningar. Att 334 av dessa blivit totalförstörda och att hundratusentals museiföremål från mer än 40 museer utöver det plundrats och förts bort.
I Gaza beskriver man hur kriget – ”utöver det ofattbara mänskliga lidandet och förlusten av människoliv” – även drabbat kulturarvet. Att Unesco bedömer att 102 platser har skadats eller förstörts, bland annat religiösa platser, historiska byggnader, museimagasin, monument, museum och arkeologiska lokaler.
”Det är ett systematiskt förstörande av kulturarvet som är en väldigt medveten del av krigsföringen.”
Fem dagar efter att Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina inletts gick Svenska Icom ut med ett uttalande där man fördömde invasionen och å det starkaste uppmanade Ryssland att respektera 1954 års Haagkonvention, som kräver skydd av kulturegendom i händelse av väpnad konflikt.
Ett liknande uttalande publicerades drygt två veckor efter Hamas terrorattack 7 oktober 2023, där Svenska Icom ”påminner om nödvändigheten för alla parter att respektera internationell lag och konventioner”, samt skriver att man förväntar sig omedelbart eldupphör ”i enlighet med internationell humanitär rätt för att förhindra ytterligare förlust av mänskliga liv och skydda kulturarvet”.
Sedan uttalandena skrevs har mycket hänt, men Svenska Icom har inte gått ut med några nya fördömanden eller skrivelser. Enligt Helena Westin har de inte heller initierat några konkreta projekt eller samarbeten i eller med regionerna. Att det ser ut så, tillägger hon, beror framförallt på att Svenska Icom bytt ordförande ett par gånger under perioden samt fokuserat på internt arbete.
Vad tänker du om att ni inte uttalat er sedan de här krigen inleddes? Är de här tre uttalandena de senaste tre åren en lagom frekvens?
– Jag tänker att vi ska vara mer offensiva och uttala oss i fler sammanhang där det är angeläget och där det händer saker som ligger inom vårt verksamhetsområde.
Så det är något som man förvänta sig under ditt ordförandeskap?
– Ja, det tänker jag.
Vad är det, förutom fler uttalanden, som du ser att ni kan utveckla?
– Vi behöver bli mer konkreta och mer operativa i konkreta projekt än vad vi har varit de senaste åren. Här tror jag att man måste fånga situationer som uppstår när man träffar människor och ser vad det finns för behov. Så att det blir rätt saker – som motparten har behov av – och inte någonting som vi hittar på.
”Jag tänker att vi ska vara mer offensiva och uttala oss i fler sammanhang.”
I sitt uttalande skriver Svenska Icom att det blir allt tydligare ”att museer och kulturarv blir krigsmål i våra samtida konflikter”. Därför hoppas nu Helena Westin att Svenska Icom ska kunna bidra till en ökad medvetenhet som i sin tur kan motverka förstörelse, plundring och illegal handel.
Nästa steg är att bidra till ett starkt skydd, återuppbyggnad och återlämnande, den dag de väpnade konflikterna upphör.
– Kultur och kulturarv spelar en viktig roll i återuppbyggnaden av ett land eller en plats. Den kan verka helande och samlande och är viktig för identiteten i den nya kontexten. Jag skulle säga att den här medvetenheten, om att kultur och kulturarv binder oss samman, har ökat de senaste åren, också i Sverige.
