På den gamla postterminalen Tomteboda i södra Solna sitter en ny logotyp sedan årsskiftet, med civilförsvarets blå triangel. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har blivit Myndigheten för civilt försvar, ett namn som ska ligga bättre i linje med dess nya uppdrag och ansvar.
På fjärde våningen i det monumentala åttiotalskomplexet möter den nya kommunikationsdirektören Anna Lihr upp ihop med Anna Wennerström, som är pressansvarig. Bakom svängdörrar i frostat glas skymtar ett kontorslandskap men det är bara här, intill vakten i en duvblå loungehörna, som myndighetens företrädare kan ta emot.
– Vi ska säkerställa att samhället är förberett för kris, höjd beredskap och krig. Så det är hela spektrat, där vi ska vara den ledande myndigheten.
Anna Lihr började på Myndigheten för civilt försvar i augusti 2025 efter elva år i motsvarande roll på Trafikverket. Drivkraften bakom jobbytet beskriver hon engagerat och med eftertryck:
– Vi står i en omvärldssituation som är så otroligt skakig. Att få skapa lite trygghet och lugn i den är en utmaning som känns både svår och ganska lockande. Och då är ju kommunikation ett redskap för att verkligen göra det på ett bra och genomtänkt sätt.
Det nya uppdraget kring civilt försvar och förberedelser för krig handlar om att arbeta mer proaktivt när det kommer till risker vid krig och krigsfara. Myndigheten ska också samverka med Försvarsmakten och totalförsvarssektorer på ett tydligare vis, samt ta en mer ledande roll i arbetet.
– Det är någonting som har blivit tydligt, att det är just tillsammans med andra –myndigheter, sektorer, kommuner, regioner och länsstyrelser – som vi skapar förutsättningarna för att bygga det civila försvaret.
Att ta ledningen, tillägger Anna Lihr, har också förändrat en del rutiner på kommunikationsavdelningen. Bland annat finns det en struktur där Anna Lihr regelbundet träffar kommunikationsdirektörerna på de sektorsansvariga myndigheterna inom civil beredskap, som Socialstyrelsen och Energimyndigheten, för att de tillsammans ska kunna titta på hur staten som helhet kommunicerar i olika frågor.
– I det här nätverket har vi den ledande positionen. Det kan till exempel handla om att komma överens om hur vi ska se på en viss fråga och hur vi kan formulera en grundplatta med budskap att stå på.
En annan del av Myndigheten för civilt försvars kommunikationsuppdrag handlar om att enkelt förklara för befolkningen, näringsliv, frivilligorganisationer, kommuner och regioner hur de ska förbereda sig för krig eller kris.
– Mycket av vårt uppdrag handlar om det, att få vår omvärld att veta hur man ska bete sig i olika sammanhang. Och det är ju i mångt och mycket en kommunikationsleverans, säger Anna Lihr.
Enligt Anna Wennerström, som arbetat på på myndigheten sedan 2018, ligger det förändrade uppdraget i linje med hur man redan arbetat under en tid, där det numera är kriget som är den så kallade dimensionerande hotbilden, det vill säga det allvarligaste hotet som Sverige måste kunna stå emot.
”Jag skulle säga att intresset från media för att belysa de här frågorna på olika sätt har ökat lavinartat sedan Ryssland startade sitt fullskaliga krig av Ukraina.”
Anna Wennerström ser också att det tydligare mandatet skapat ringar på vattnet.
– Redan innan var det andra aktörer som verkligen ville att vi skulle ta på oss ledartröjan, för att man såg att det gör att hela systemet smörjs på ett mycket bättre sätt.
Anna Lihr håller med, tillägger att det inte är länge sedan olika myndigheter i ganska stor utsträckning faktiskt skyllde på varandra.
– Ta snökaoset i södra Sverige 2024, där det fanns en tendens till att myndigheter pekade finger åt varandra, där man sade ”ni har inte haft koll, ni har inte gjort det ni ska”. I dag ser vi någonting helt annat, med myndigheter som är betydligt bättre samordnade och som vänder sig till oss och frågar hur de ska kommunicera och agera.
I relation till media säger Anna Wennerström att den mest brännande frågan just nu är skyddet av civilbefolkningen och hur den ska varnas och skyddas, så att människor vet hur de ska agera och när.
– Jag skulle säga att intresset från media för att belysa de här frågorna på olika sätt har ökat lavinartat sedan Ryssland startade sitt fullskaliga krig av Ukraina.
Anna Lihr började på Myndigheten för civilt försvar i augusti 2025 efter elva år i motsvarande roll på Trafikverket.
Foto: Jonas Eng
Som pressansvarig har hon länge haft ett tight samarbete med kollegorna i motsvarande roller på de andra beredskapsmyndigheterna, det är inget nytt.
– Det är en nödvändighet, det är så det måste gå till. Att vi har det här utbytet skulle jag säga är en del av navet i vårt uppdrag, för det är så många frågor som går in i varandra.
Magasin K har tidigare berättat om regeringens krav på återrapportering, där ett antal myndigheter fått i uppdrag att redovisa hur kommunikation bidrar till att verksamhetens kärnuppgifter uppfylls.
I år är Myndigheten för civilt försvar en av de som fått det här kravet, men på frågan om vilken roll kommunikationsavdelningen spelar för kärnverksamheten svarar Anna Lihr att deras leveranser är en del av helheten.
– Vi har inget annat uppdrag än vad myndigheten har, uppdraget som politiken uttryckt.
Nej, min fråga om kommunikationens syfte i relation till myndighetens syfte förefaller nästintill obegriplig för de båda, som betonar att arbetet de gör är en del av myndighetens arbete i stort.
Och att det i regeringens budget för 2026 står att myndigheternas informations- och kommunikationsverksamhet fortsatt ”bör omprövas”, det tycker Anna Wennerström är helt naturligt.
– Det är klart man ska undersöka och granska om medel används på rätt sätt, vad som kan göras bättre. För det är skattemedel som vi handskas med.
”Vårt uppdrag handlar om att bygga ett civilt försvar och då är det jätteviktigt att vi har förutsättningar att göra kommunikativa insatser.”
Om återrapporteringskravet kring kommunikation säger Anna Wennerström att hon tycker att det är logiskt att regeringen, som är deras uppdragsgivare, vill följa upp och analysera sin verksamhet. Anna Lihr håller med:
– Vårt uppdrag handlar om att bygga ett civilt försvar och då är det jätteviktigt att vi har förutsättningar att göra kommunikativa insatser, annars kommer vi ha svårt att leverera på det. Men att vi får effekt för varje skattekrona – så att den verkligen gör nytta – det tycker jag är en självklarhet och vår skyldighet. Jag ser inga som helst problem med att rapportera det.
Samtidigt är det många offentliganställda kommunikatörer som tagit illa vid sig, som upplevt att regeringen inte litar på att man gör sitt bästa för skattepengarna?
– Statskontorets rapport visade ju på att myndigheter är väldigt omsorgsfulla i sin kommunikation, att man värnar skattemedel. Så jag kan tänka mig att man känner, när det kommer ytterligare ett uppdrag om att redovisa det, att det har vi ju visat. Men jag tycker att vi har skyldighet att visa det gång på gång på gång, säger Anna Lihr.
Kan ni förstå kollegorna som tycker det känns problematiskt att bli ifrågasatta?
– Ja, men självklart. Och många kan nog uppleva att kommunikatörer får ganska mycket kritik i det offentliga rummet. Men jag tror att man måste räkna med att det här är vår skyldighet, att prata om nyttan av det vi gör, säger Anna Wennerström.
Magasin K:s genomgång av andelen kommunikatörer på landets trettiofem största myndigheter visar att den de senaste åren legat still på 1,1 procent. På Myndigheten för civilt försvar var det 59 av 1 487 anställda som hade en befattning inom kommunikation förra året, vilket ger den högsta andelen i vår granskning: 4 procent.
Samtidigt har andelen har varit högre, 2022 var det i snitt 66 som jobbade inom kommunikation av 1 231 anställda, vilket då gav en andel om 5,3 procent. Men varför kommunikationsavdelningen inte förstärkts i samma utsträckning som personalstyrkan kan inte Anna Lihr ge ett direkt svar på.
– Helt uppriktigt vet jag inte, för jag är ganska ny på myndigheten. Det jag vet är att vi i ledningen ser kommunikation som en del av vårt kärnuppdrag och att det gör att vi behöver vara starka på kommunikation. Men vi ska ju inte vara starkare än vad vi behöver vara. Min bedömning är att vi är ungefär rätt numerärt.
Vilka kompetenser inom kommunikation ser du störst behov av framåt?
– Kommunikationsyrket är ju hela tiden i förflyttning. På senare tid har vi kanske gått mer åt att se till helheten, förklara de stora och breda sammanhangen. Men jag tror inte att vi bara kan vara mångsysslare, utan jag tror att vi också behöver ha en lite djupare kompetens, mer specialistkompetens, säger Anna Lihr.
Vad kan det vara?
– Jag tänker på den här förmågan, att titta runt hörnet och se vad som faktiskt påverkar att människor vet hur de ska agera vid en kris eller i värsta fall vid höjd beredskap. I staten brukar vi ligga lite bakom, det är andra som utvecklar tjänster och produkter eller vad det kan vara. Men jag tror att vi behöver bli bättre på att se vad som saknas – och ligga i framkant.
