I dag släppte Kungliga biblioteket (KB) nya siffror som kartlägger skolbiblioteken och hur de bemannas på landets skolenheter.
Sammantaget hade 93 procent av landets elever tillgång till ett skolbibliotek under 2024. 76 procent av skolbiblioteken hade någon form av bemanning, vilket betyder att var fjärde skolbibliotek var helt obemannat förra året.
Enligt riksbibliotekarie Karin Grönvall kan statistiken för 2024 ses som en nollmätning för framtida jämförelser.
– Det ger bättre förutsättningar att följa upp skolbiblioteksutvecklingen efter ändringarna i skollagen, där bland annat elevens rätt till bemannade skolbibliotek stärks, säger Karin Grönvall i ett pressmeddelande.
Den nya statistiken visar också att personalens utbildningsbakgrund skiljer sig stort mellan skolbibliotek som drivs i enskild respektive kommunal regi. På skolbiblioteken med enskilda huvudmän hade 7 procent examen inom biblioteks- och informationsvetenskap, 76 procent annan relevant högskoleutbildning (till exempel en grund- eller ämneslärarexamen) och 17 procent annan utbildningsbakgrund.
På de kommunala skolbiblioteken, med integrerade folk- och skolbibliotek inräknade, hade istället 44 procent examen inom biblioteks- och informationsvetenskap, 39 procent annan relevant högskoleutbildning och 17 procent annan utbildningsbakgrund.
Sammantaget var det 3 766 personer som bemannade landets skolbibliotek förra året. Av dessa hade 1 284 examen i biblioteks- och informationsvetenskap, vilket motsvarar 34 procent.
Den nya statistiken visar också att skolbiblioteken i snitt bemannades med 11 personaltimmar per vecka. Högsta bemanningen hade gymnasieskolan, i snitt 14 timmar i veckan, medan grundskolan låg lägre, med 10 timmar i veckan.
Samtidigt är det överlag fler elever som skolbibliotekarien ska ansvara för på gymnasieskolan. De så kallade personalminuterna i KB:s statistik som varje enskild elev har tillgång till är också exakt samma för grundskolan och gymnasieskolan: 3 minuter i genomsnitt per elev och vecka.
