Det var i våras som Nevin Semovski, utvecklingssekreterare inom skolbibliotek på grundskoleförvaltningen i Malmö stad, gjorde en lägesbedömning där hon såg över vilka förutsättningar stadens grundskolor hade i relation till de nya kraven på bemannade skolbibliotek.
– Kartläggningen visar inte hur skolbiblioteken fungerar i praktiken, utan den handlar om bemanning, bemanningsgrad och kompetens.
Bedömningen som hon gjort är indelad i fyra nivåer. Grönt om skolan uppfyller kraven, orange för om skolan bedöms vara i riskzonen för att inte klara dem och rött om skolan i dagsläget saknar förutsättningar för att uppfylla kraven.
– Jag ska inte fungera som inspektion och berätta för rektorerna hur de ska styra sin organisation och skolbiblioteksverksamhet. Utan jag har markerat hur de ligger till och förtydligat vad skolbibliotekets syfte är: att stödja undervisningen, främja läsning och MIK, säger Nevin Semovski.
Just nu är det fyra grundskolor som fortfarande är markerade som röda. Eleverna där motsvarar 5 procent av Malmös alla grundskoleelever. Ytterligare nio skolor är orangemarkerade, det elevantalet utgör 12 procent av alla elever.
På dessa skolor är det bara deltider som bemannar skolbiblioteken, bland annat en lärare på 40 procent på 410 elever och en bibliotekarie på 20 procent på 280 elever. På två av dessa skolor är osäkert om bemanningen kan klassas som kvalificerad.
”Risken finns att skolor med mycket låg bemanning i skolbiblioteket kan hävda att de ändå uppfyller skollagens krav.”
När det kommer till elevantal är det svårt att sätta en generell siffra eftersom skolorna har olika förutsättningar, menar Nevin Semovski.
– Skolverket kommer inte gå ut med en siffra eftersom det skulle riskera att vissa skolor använder den som ett tak, medan andra ser den som ett golv.
Samtidigt ser hon fördelar med att ha ett riktmärke.
– Annars finns risken att skolor med mycket låg bemanning i skolbiblioteket kan hävda att de ändå uppfyller skollagens krav.
I kartläggningen har tre skolor med omkring hundra elever gulmarkerats, eftersom elevantalet kan innebära att de eventuellt omfattas av undantaget särskilda skäl.
– Men hos oss i Malmö har man oftast löst detta genom delade tjänster, så att elever på de här små skolorna ändå får tillgång till skolbiblioteksverksamhet, där man kanske har en bibliotekarie från samma rektorsområde på skolan någon gång i veckan.
”Det har hänt jättemycket under senare delen av våren och även nu under sommaren.”
Nevin Semovski säger att Malmö länge haft en hög bemanning av skolbiblioteken, men att den nu ökat ytterligare. I dagsläget arbetar 51 fackutbildade bibliotekarier på de kommunala grundskolorna i Malmö.
– Det har hänt jättemycket under senare delen av våren och även nu under sommaren. Mycket tack vare lagen, men också för att vi arbetat medvetet med det här i förvaltningen. Men vi har ju inte nått hela vägen fram.
Vad beror det på? Har det varit svårt att få tag på bibliotekarier?
– Nej, tvärtom, de rektorer som jag har pratat med som har varit igång med rekrytering har sagt att de har fått in väldigt många bra sökande. Utan problemet, som de rektorer som inte haft bemannade skolbibliotek lyft fram, är att de helt enkelt inte har råd att anställa en skolbibliotekarie.
Vad tänker du om det?
– Det statsbidrag som först kommunicerades skulle bli öronmärkta för stärkt skolbiblioteksbemanning blev i stället en del av det generella kommunbidraget. Personligen hade jag gärna sett att bidragen varit öronmärkta. Då hade vi kunnat rikta det på ett annat sätt.
– Samtidigt är jag glad att det ändå kom på plats, och att det dessutom kommer att fördubblas nästa år. Det är trots allt ett viktigt bidrag och tillskott.
Sammanlagt är det 28 skolbibliotekarietjänster som utannonserats av Malmö stad via Arbetsförmedlingen från att skolminister Lotta Edholm gick ut med lagförslaget till att det blev verklighet 1 juli i år. Av dessa var tre av tjänsterna på deltid och 25 på heltid, alltså 90 procent. Det kan jämföras med landet i stort, där omkring 70 procent av de kommunala tjänsterna är på heltid.
– Om man vill att skolbiblioteket ska ha en pedagogisk funktion, då måste man ju ha en heltidsanställd, även om det är en mindre skola. För de administrativa uppgifterna tar sin tid och så ska du samarbeta med alla lärare och jobba nära eleverna och vara mycket ute i klassrummen. Samtidigt som det finns ett värde av att ha skolbiblioteket öppet. Så ska det vara en välfungerande skolbiblioteksverksamhet tror jag inte på deltider, säger Nevin Semovski.
Hon har själv arbetat länge som skolbibliotekarie och tillägger att hennes erfarenhet är att omkring 500, maximalt 600, elever på en heltid varit hanterbart, att det har gått att skapa en bra skolbiblioteksverksamhet även då.
– Men sedan är det klart att det optimala är ett längre antal elever. Att vi i Malmö har heltidstjänster även på mindre skolor, det tror jag beror på att vi har jobbat hårt med att visa fram våra fantastiska skolbiblioteksverksamheter och vad det kan göra för barnens lärande.
