Plötsligt händer det. Ett sedan länge glömt föremål, manuskript eller konstverk upptäcks och kastar nytt ljus över vår historia. I artikelserien ”Fyndet” får du möta yrkespersoner som har fyndat på jobbet.
Vill du berätta om ett fynd du eller en kollega gjort på jobbet? Kontakta redaktion@magasink.se
Handeln har skjutit fart ordentligt och Nordtyska köpmän sluter sig samman i Hansan för att få billigare och säkrare transporter. Nu växer nya städer fram längs Östersjökusten.
Vi befinner oss på 1270-talet och på nuvarande Stadsholmen i Kalmar förvandlar Magnus Ladulås en enkel kastal till en imponerande borg för att skydda hamnen och handeln. En yttre ringmur byggs med fyra runda hörntorn och två kvadratiska porttorn.
Det är nu som golvet läggs i det runda Kungsmakstornet. Vilka höjdare som spankulerat omkring på dessa ekplankor kan man bara spekulera om. Möjligen Magnus Ladulås själv, kanske drottning Blanka, måhända drottning Margareta och Erik av Pommern?
Den 7:e juli 1523 gör den nykrönte Gustav Vasa sitt intåg i staden och det blir början på en rad ombyggnadsarbeten. När Erik XIV:s Kungsgemak byggs förvandlas tornrummet till ett dolt rum – en hemlig krypvåning – som inte används.
Åren går och slottet förlorar sin kungliga och militära roll och blir med tidens stadens stora turistmagnet. På 1970-talet ersätts takbjälkarna till golvet i krypvåningen, men själva golvplankorna är det ingen som undersöker närmare. Bjälkarna visar sig dock vara av tryckimpregnerat virke och den kemiska doften blir med tiden ett problem för restaurangen på våningen under.
Statens Fastighetsverk, som äger och förvaltar slottet, beslutar att nya friska takbjälkar av furu ska sättas in. Det är nu Richard Edlund, byggnadsantikvarie på Kalmar länsmuseum, blir inkopplad på fallet.
Golvplankorna var redan avsågade på sina ställen, troligen vid renoveringen på 1970-talet. 2022 beslutas det därför på Richards initiativ att små tunna ”korvbitar” skulle sågas bort och att Hans Linderson vid Lunds universitet skulle göra en dendrokronologisk analys.
”Jag blev helt ställd, det var fullständigt makalöst att vi hade ett helt intakt golv från 1270-talet.”
– Jag trodde att golvet var från 1500-talet. Med tanke på att slottet genomgått så många ombyggnader genom åren hade jag inga tankar på att det kunde vara så mycket äldre, säger Richard Edlund.
Han minns dagen när analysresultatet kom. Han befann sig på en konstutställning i Göteborg, väntade ett privat mejl och kollade regelbundet sin mobil. Där låg ett mejl från Hans Linderson som förklarade att ekplankorna var från åren 1267–1273 och att träden var fällda i Kalmartrakten.
Ekplankorna som byggnadsantikvarien Richard Edlund trodde var från 1500-talet visade sig vara betydligt äldre.
– Jag blev helt ställd, det var fullständigt makalöst att vi hade ett helt intakt golv från 1270-talet. Jag blev vimmelkantig och var tvungen att sätta mig ned, berättar Richard Edlund.
En ren rutinåtgärd – att byta takbjälkar i Kungsmakstornet – hade förvandlat ett ordinärt uppdrag till något sensationellt. Nyheten spreds i media och Richard Edlund intervjuades i Ekot på bästa sändningstid.
Hans fynd fördjupar kunskapen om slottets äldsta historia, men gör det också lättare att tidsbestämma trä framöver. Varje gång dendrokronologiska analyser görs ökar jämförelsematerialet i länet.
– Vi bygger upp en årsringsbank som göra att vi kan se hur gammalt virket är och var trädet är fällt. Nu kan vi till exempel se att golvplankorna från slottet har samma ursprung som trä som finns i bland annat kyrkan i Voxtorp utanför Kalmar.
Så till frågan om detta verkligen är Sveriges äldsta golv. Richard Edlund suckar och slår ut med armarna när frågan kommer på tal:
– Jag har försökt kolla upp det, men vem kan svara säkert? Det bör väl i alla fall vara ett av de äldsta golven och det kan väl räcka, säger han.
