Som ordförande Sveriges uppdragsarkeologiska branschorganisation (Subo) är Christina Lindgren inte förvånad över att arkeologerna stigit på listan över yrken med högst risk för stressrelaterad psykisk ohälsa. Men det bekymrar henne.
– De senaste åren har de ekonomiska ramarna krympt och vi ser en annan administration i projekten. Det här har lett till en tuffare arbetsmiljö.
Som Magasin K tidigare berättat har Försäkringskassan kommit med ny statistik som visar överrisken för att sjukskrivas för stressrelaterad psykisk ohälsa. Den här gången hamnar ”arkeologer och specialister inom humaniora” på plats 34 av de 382 yrken som Försäkringskassan listar.
För fem år låg den här gruppen, där arkeologerna utgör den största andelen men som också omfattar ett fyrtiotal andra titlar, som historiker, antropologer, sociologer och kulturgeografer, på plats 190 av de 436 yrken som då ingick i statistiken.
Den förändrade administrationen, som Christina Lindgren ser som den främsta anledningen till att stressen ökat, handlar om att arkeologerna – och då särskilt uppdragsarkeologerna – tidigare jobbade mer självständigt, medan man nu får sina uppdrag av andra konsulter.
– Det är lite dubbelt. Vi har ju alltid velat komma in tidigt i samhällsplaneringen och nu är vi där. Men det ställer också andra krav, där vi inte bara undersöker en fornlämning utan också behöver vara med på möten och diskutera saker som avverkning och elledningar, säger Christina Lindgren.
Christina Lindgren är ordförande för Subo samt tf chef på Stiftelsen Kulturmiljövård, vars verksamhet omfattar arkeologi, byggnadsvård och kulturmiljövård.
Hon menar att konsulterna dessutom många gånger har svårt att förstå trepartsförhållandet mellan länsstyrelse, uppdragsgivare och arkeolog.
– De har inte alltid samma kunskap om systemet som kanske en kommun eller Trafikverket har. Det har inneburit att vi fått mer arbetsuppgifter som vi inte kan ta ut pengar för. Och att jobba mer än man får betalt för är ju en stressfaktor.
Det är väldigt lätt att som ung, ambitiös, ny projektledare jobba sig rakt in i väggen.
Av de yrkesgrupper som DIK samlar är det arkeologerna som har den högsta risken för att sjukskrivas för stress, med en överrisk om 34 procent. För fem år sedan hamnade yrkesgruppen på tredje plats bland DIK-yrkena, efter speldesigner och kommunikatörer.
Sedan dess har Sverige gått in i ett svårare ekonomiskt läge, men det tror inte Christina Lindgren spelar någon större roll för sjuktalen i hennes bransch.
– Lågkonjunktur har vi varit med om förr, det brukar vi kunna tackla. Däremot är arkeologer väldigt engagerade i sitt yrke. Så när när de administrativa och ekonomiska kraven i uppdragen nu blir viktigare och kunskapen får stryka på foten upplever många det som väldigt stressande.
Vad beror den här förändringen på?
– Uppdragsarkeologin är numera en del av samhällsplaneringen så som den ser ut i dag. Det är en del av en större samhällsförändring, som även syns i andra branscher. Vi måste hitta ett sätt att hantera det. Det går inte att vrida tillbaka till det gamla.
Så stor är risken för stressjukdom i DIK-yrkena
yrke / överrisk
- Arkeologer och specialister inom humaniora m.m. 34 procent
- Designer inom spel och digitala medier 27 procent
- Informatörer, kommunikatörer och PR-specialister 26 procent
- Museiintendenter m.fl. 21 procent
- Grafisk formgivare m.fl. 12 procent
- Bibliotekarier och arkivarier 4 procent
- Biblioteks- och arkivassistenter m.fl. – 9 procent
- Översättare, tolkar och lingvister m.fl. – 11 procent
Så vad måste till, för att stressen ska minska?
– Att vi får till en bra dialog med Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelserna. Det är det viktigaste, för det är de som ställer villkoren. Det är i deras föreskrifter som mycket regleras hur de arkeologiska projekten ska skötas och de har inte alltid hängt med.
Kan du ta ett exempel?
– Man har beloppsgränser inom anbudsförfarande som inte förändrats på tjugo år. Vilket gör att när andra kostnader ökar – för saker som resor, grävmaskiner och analyser – minskar arkeologtiden.
Du är själv chef – vad gör du för att dina anställda inte ska sjukskrivas för stress?
– Det är något som vi diskuterar ständigt, både på möten och i medarbetarsamtalen, sådant som balansen mellan arbete och fritid och att man ska be om hjälp. Det är också viktigt att de yngre medarbetarna lär sig ett bra arbetssätt från början. För det är väldigt lätt att som ung, ambitiös, ny projektledare jobba sig rakt in i väggen.
Om statistiken
- I Försäkringskassans rapport har även restaurang- och kökschefer, likt arkeologer och specialister inom humaniora, en överrisk att sjukskrivas för stressjukdom på 34 procent.
- Statistiken visar risken att starta sjukfall med stressrelaterad psykisk ohälsa, i artikeln även kallat stressjukdom, som pågår länge än 14 dagar bland förvärvsarbetande i åldern 16–69 år.
- Diagnosen som avses är F43, ”anpassningsstörningar och reaktioner på svår stress”, vilket är ett samlingsnamn på psykisk ohälsa orsakad av yttre faktorer och stress.
- Risken räknas ut genom att den jämförs med ett ovägt genomsnitt för alla yrken, ett värde som sätts till 1,00. Värden över det innebär därmed en överrisk och värden under innebär en underrisk.
- Magasin K har tidigare skrivit om Försäkringskassans föregående studie från 2020, med statistik för 2018 och 2019. I den användes dock en annan beräkningsmetod, vilket gör att de risktalen inte kan jämföras med risktalen i den nya rapporten, som har statistik för 2022 och 2023.
