– Säg att man har gjort världens bästa kampanj. Så säger någon att tänk om den går att göra lite bättre? Och så gör man det. Att det inte är hållbart säger sig självt.
Caroline Thunved, generalsekreterare för Sveriges kommunikatörer, är inte förvånad över att informatörer, kommunikatörer och PR-specialister har den högsta överrisken, 17 procent, för stressrelaterad psykisk ohälsa bland DIK:s största yrkesgrupper.
– Här behöver byråerna se över arbetsmiljön och leda med gott exempel, som att arbetsdagen har ett slut. För det är många som vittnar om att den inte har det, säger Caroline Thunved och tillägger att stressen utanför byråerna ofta beror på okunskap om vad kommunikationsyrket är:
– Du förväntas göra allt från rörlig film till analys på en speciell plattform, vilket är helt olika yrken. Vi vet att en otydlig arbetsbeskrivning och att inte bli sedd i sin roll är två av grundorsakerna till stress.
Enligt Försäkringskassans senaste statistik på området, som Magasin K gått igenom, innefattar stressrelaterad psykisk ohälsa bland annat diagnoserna akut stressreaktion och utmattningssyndrom.
Om man bryter ut utmattningssyndrom ur statistiken är det de verksamhetsnära cheferna inom information, kommunikation och PR som är de mest drabbade, med en överrisk för utmattning om 33 procent. Med överrisk menas hur mycket större risken är i jämförelse med de 375 yrken som ingår i Försäkringskassans analys.
– Här blir man tryckt från flera håll, det vet jag av egen erfarenhet och via medlemmar som vittnar om det. Det kommer krav underifrån och det kommer krav överifrån vilket blir svårt att hantera, säger Caroline Thunved.
Så stor är risken för stressjukdom bland DIK-yrkena
Yrke / överrisk
- Designer inom spel och digitala medier 30 procent
- Informatörer, kommunikatörer och PR-specialister 17 procent
- Arkeologer och specialister inom humaniora m.m. 14 procent
- Grafisk formgivare m.fl. 9 procent
- Museiintendenter m.fl. 7 procent
- Översättare, tolkar och lingvister m.fl. 5 procent
- Informations-, kommunik. – och PR-chefer (nivå 2) 3 procent
- Bibliotekarier och arkivarier 0 procent
- Biblioteks- och arkivassistenter m.fl. – 5 procent
- Informations-, kommunik.- och PR-chefer (nivå 1) – 11 procent
…och så stor är risken för utmattning bland DIK-yrkena
Yrke / överrisk
1 Designer inom spel och digitala medier 40 procent
2 Informations-, kommunik. – och PR-chefer (nivå 2) 33 procent
3 Arkeologer och specialister inom humaniora m.m. 29 procent
4 Grafisk formgivare m.fl. 25 procent
5 Informatörer, kommunikatörer och PR-specialister 21 procent
6 Museiintendenter m.fl. 7 procent
7 Bibliotekarier och arkivarier 5 procent
8 Översättare, tolkar och lingvister m.fl. 3 procent
9 Biblioteks- och arkivassistenter m.fl. – 24 procent
10 Informations-, kommunik.- och PR-chefer (nivå 1) – 24 procent
Även yrkesgruppen ”arkeologer och specialister inom humaniora” har höga stresstal. Där är överrisken 14 procent för stressrelaterad psykisk ohälsa och 29 procent om man endast ser till utmattning.
Camilla Grön är ombudsman på DIK och har tidigare varit yrkesverksam som uppdragsarkeolog, en sektor där hon ser flera faktorer som kan leda till sjukskrivning för stress.
– Som projektledare har du kanske fått anbudet av länsstyrelsen via en upphandling där du konkurrerat vetenskapligt, men också kostnadsmässigt. Och att ha för lite resurser för att hinna det man ska göra kan helt klart leda till stress, säger Camilla Grön.
Så stor är risken för utmattning bland DIK-yrkena
Yrke / överrisk
- Designer inom spel och digitala medier 40 procent
- Informations-, kommunik. – och PR-chefer (nivå 2) 33 procent
- Arkeologer och specialister inom humaniora m.m. 29 procent
- Grafisk formgivare m.fl. 25 procent
- Informatörer, kommunikatörer och PR-specialister 21 procent
- Museiintendenter m.fl. 7 procent
- Bibliotekarier och arkivarier 5 procent
- Översättare, tolkar och lingvister m.fl. 3 procent
- Biblioteks- och arkivassistenter m.fl. – 24 procent
- Informations-, kommunik.- och PR-chefer (nivå 1) – 24 procent
Till det kommer den tidsmässiga stressen där överklaganden många gånger leder till att man kommer ut sent med sin grävning.
– Låt oss säga att uppdraget tar fyra månader och kommer i gång först i augusti. Vad händer framåt hösten/vintern? Jo, det blir mörkare, kallare och sämre väder vilket sliter på din hälsa, men det blir också svårare att exempelvis se subtila skiftningar i jorden.
Camilla Grön lyfter också arbetssituationen för alla de uppdragsarkeologer som sitter på tidsbegränsade anställningar, vilket i sig är en oro och press. Det faktum att de flesta uppdragsarkeologer tvingas byta arbetsplats, och därmed också kollegor, med jämna mellanrum på grund av att projekten tar slut, spelar också in. Samt att många tvingas veckopendla eller bo hemifrån under grävperioden.
– Det kan vara ett helsicke att få ihop livspusslet med familj som uppdragsarkeolog, även om det ligger i jobbets natur att det ständigt flyttar på sig, säger Camilla Grön.
Här är yrkena med högst risk för stressjukdom av alla…
Yrke / överrisk
- Chefer och ledare inom trossamfund 43 procent
- Präster 40 procent
- Diakoner 34 procent
- Regissörer och producenter av film, teater m.m. 33 procent
- Designer inom spel och digitala medier 30 procent
- Socialsekreterare 30 procent
- Psykoterapeuter 30 procent
- Kuratorer 29 procent
- Arbetsförmedlare 29 procent
- Psykologer 28 procent
Psykiatriska diagnoser leder till längre sjukskrivningar än de flesta andra sjukdomar och sjukfallslängden har också ökat över tid. Enligt Försäkringskassan kan det bero på att allt fler sjukskrivs för utmattningssyndrom, vilket ofta leder till halvårslånga sjukfall. Det kan jämföras med akuta stressituationer, som också är en diagnos inom den stressrelaterade psykiska ohälsan, men där sjukskrivningarna i snitt varar drygt en månad.
Försäkringskassan menar att redovisningen av riskyrken tydligt visar att det finns verksamheter och branscher som har omfattande och varaktiga problem med sina organisatoriska och sociala arbetsförhållanden. Men när det kommer till kommunikationsbranschen vill Caroline Thunved ändå lyfta att hon på många håll ser att arbetsmiljön är på väg att förändras till det bättre:
– Via pandemin har det i många organisationer blivit tydligt hur viktig intern- och medarbetarkommunikationen är. Dels är det en mycket högre nivå på dialogen, men vi ser också ett förändrat ledarskap med tydligare ramar och struktur, samt mer empati och tillit vilket är oerhört viktiga färdigheter hos en chef.
… och dessa yrken sjukskrivs oftast för utmattning
yrke / överrisk
- Chefer och ledare inom trossamfund 53 procent
- Författare mfl. 47 procent
- Regissörer och producenter av film, teater m.m. 45 procent
- Avdelningschefer inom förskola (nivå 2) 44 procent
- Diakoner 43 procent
- Designer inom spel och digitala medier 40 procent
- Övriga verksamhetschefer utbildning (nivå 2) 40 procent
- Avd.chefer grund-, gymnasium, vuxenutb. (nivå 1) 40 procent
- Präster 38 procent
- Landskapsarkitekter 37 procent
Både Caroline Thunved och Camilla Grön betonar arbetsgivarnas ansvar – både för att få ner sjuktalen men också för att det systematiska arbetsmiljöarbetet ska bli verklighet.
– Med tanke på att risken är så hög för stress och utmattning krävs ett mycket mer medvetet och effektivt arbete med den psykosociala arbetsmiljön, säger Camilla Grön.
Bland uppdragsarkeologerna ser hon särskilt ett behov av att se över anställningsvillkoren, hur man organiserar arbetet och att arbetsgivaren tar hänsyn till de anställdas behov och livssituationer.
– Den människa som kan påverka sin arbetsmiljö har stora möjligheter att må bra, och det är där någonstans som branschen måste bli bättre.