Röda dagar är samma sak som helgdagar och är arbetsfria enligt lag. Dag före allmän helgdag, till exempel skärtorsdagen, jobbar vissa halvdag eller är lediga medan andra jobbar – allt beroende på vad du har för avtal på arbetsplatsen.
Julafton, midsommarafton och nyårsafton är inte röda dagar men arbetstagare är som regel lediga då.
En klämdag är en dag som infaller mellan två röda dagar. Om man jobbar eller inte på dessa dagar bestäms lokalt. 1 maj 2025 infaller på en torsdag – det innebär alltså att det blir en klämdag på fredagen. Nyårsdagen 2025 infaller på en torsdag, så fredagen den 2 januari 2026 blir också en klämdag.
Nationaldagen 6 juni 2025 infaller på en fredag vilket innebär en automatisk långhelg för de allra flesta. Julafton 2025 ligger på en onsdag – om du tar ledigt måndag och tisdag får du därför en hel veckas ledighet.
Nyårsafton 2025 infaller alltså också på en onsdag och på samma sätt kan du förlänga ledigheten genom att ta ledigt 29-30 december och klämdagen 2 januari 2026 och få en vecka ledigt.
Flera röda dagar 2025 har bestämda veckodagar som de alltid infaller på, till exempel är annandag påsk alltid på en måndag och midsommardagen alltid en lördag.
Vill du inte vara ledig på röda dagar så har vissa arbetsplatser så kallade flexibla helgdagar. För att ta reda på om du kan byta ut helgdagar kan du prata med det lokala facket om sådant finns, eller med HR-avdelningen.
Röda dagar 2025
- Nyårsdagen 1 januari (onsdag)
- Trettondagen 6 januari (måndag)
- Långfredag 18 april (alltid en fredag)
- Påskdagen 20 april (alltid en söndag)
- Annandag påsk 21 april (alltid en måndag)
- Första maj 1 maj (torsdag)
- Kristi himmelsfärdsdag 29 maj (alltid en torsdag)
- Nationaldagen 6 juni (fredag)
- Pingstdagen 8 juni (alltid en söndag)
- Midsommardagen 21 juni (alltid en lördag)
- Alla helgons dag 1 november (alltid en lördag)
- Juldagen 25 december (torsdag)
- Annandag jul 26 december (fredag)