Annons:
Bildmuseet

Därför satsar museerna på internationella samarbeten

Internationella samarbeten är vanligt bland kommunala och regionala museer. Magasin K har pratat med tre olika museer om hur de arbetar internationellt.

Eva Eriksdotter och Caroline Gustafsson

Eva Eriksdotter och Caroline-Gustafsson på Borås Konstmuseum.

Borås konstmuseum har arbetat med internationella samarbeten sedan 1980-talet. Efter den ekonomiska krisen på 1970-talet – då staden förlorade sin roll som en av Sveriges främsta textilstäder – behövdes en nysatsning. För att svara mot en avbefolkning, var staden tvungen att bygga sitt varumärke på nytt.

– Konsten var en del av det, säger Eva Eriksdotter, chef på Borås Konstmuseum. Sen har vi ju ett textilt museum som också arbetar med internationella samarbeten.

Museet ansvarar även för stadens offentliga konst och Borås Art Biennal – även där bjuds internationella konstnärer in för att sätta sin prägel på stadskärnan.

– Borås konstmuseum har ju ett långsiktigt regionalt och kommunalt uppdrag där det står att vi ska jobba med internationell samtidskonst. Det tror jag inte alla har, säger Eva Eriksdotter.

Eva Eriksdotter och intendenten Caroline Gustafsson är stressade. Det är inte långt kvar innan de öppnar en ny, internationell utställning. Mycket ska klaffa. Pandemin gjorde att nätverksbyggandet hamnade i något av en dvala, men nu har det kommit igång igen. För utställningen om ljuskonst har de bjudit in en serbisk-svensk co-curator och konstnär med ett redan etablerat nätverk.

– Det är ett typiskt sätt att arbeta på. Antingen har man informationen själv, eller så tar man in en person som varit i branschen länge, säger Eva Eriksdotter.

Men problem med internationella samarbeten kring utställningar kan uppstå längs vägen. Eva Eriksdotter och Caroline Gustafsson identifierar bland annat stora kostnader och logistisk som möjliga flaskhalsar. Det kan behövas en del diplomati för att lyckas.

– Det var nyligen en firma som inte hade ett upparbetat samarbetspart för att hämta konst i Slovenien, tar Eva Eriksdotter som exempel. De löste det sedan, men då kan det ta längre tid och bli oförutsedda utgifter.

– Det kan uppstå problem i dialogen med vissa gallerier. Vi skulle ha köpt en skulptur, men får inget svar. Det är ibland svårt att skriva avtal och det är en förhandling med deras ombud – där konstnären och dess ombud inte är samkörda. Det är en del diplomati längs vägen, menar Eva Eriksdotter.

”I Sverige arbetar vi våra fyrtiotimmars-veckor men på andra ställen kanske de arbetar på helgen.”

Det är inte heller alltid konstnärer eller externa parter förstår att museet är en del av en kommunal process, som måste kommunicera med andra delar av verksamheten och förankra beslut, menar Caroline Gustafsson.

– Det kan vara frustrerande för en extern part att det inte alltid går att få ett snabbt svar.

Eva Eriksdotter fyller i att när de samarbetar med externa aktörer så förstår inte alla att de måste förhålla sig till exempelvis arbetsmiljölagen.

– Jag kan inte som chef säga att folk ska arbeta en helg också, när de arbetat hela veckan. I Sverige arbetar vi våra fyrtiotimmars-veckor men på andra ställen kanske de arbetar på helgen. Då har vi olika regler.

The Glass Factory

”Glass – hand formed matter” är ett internationellt projekt på The Glass Factory med stöd av konsthögskolor, glasbruk och kulturinstitutioner.

Foto: The Glass Factory

I de gamla fabrikslokalerna för Boda glasbruk i Emmaboda arbetar just nu några studenter från ett universitet i Berlin. Här ligger The Glass Factory – Sveriges enda renodlade glasmuseum. Förutom att ta tillvara på det småländska arvet av glassamlingar är det en levande verkstad där studenter kommer och lär sig tekniken.

– Vi har ett ateljéhus, övernattningsmöjligheter och artist residence. Vi ligger ju i skogen så det är viktigt att ha de här sakerna på plats. Professorn i Berlin brukar säga att hon är väldigt glad över att studenterna får en intensiv arbetsvecka. De sitter ju isolerade i skogen och det enda som finns att göra är att blåsa glas, säger Peter Kuchinke, som både undervisat och blåst glas i fyrtio år.

Han får medhåll av museichefen Ulf Ogenbrant som säger att eftersom glasbranschen är liten, är det naturligt att ha ett samarbete – och att ha flera olika verksamheter för att locka folk. Möjligheten att ha studenter är uppskattat både av kommunala och regionala politiker, menar Ulf Ogenbrant. De brukar ofta ta upp det som ett bra exempel på samarbete utanför landets gränser.

– Det är viktigt att det kommer en yngre generation som tar över. Det är nödvändigt med internationella samarbeten för att rädda den här kunskapen, säger Peter Kuchinke.

De arbetar tillsammans med studenterna på en utställning som blir ett samarbete mellan motsvarande museer och verkstäder i Finland och Tyskland.

– Vi har fått kontakt med en kommun i Frankrike, ungefär lika stor som Emmaboda, som också har ett glasmuseum och glasbruk. Vi har varit nere och träffat borgmästaren och de har även varit hos oss. Där kan vi se att vi kan ha ett samarbete i framtiden, säger Ulf Ogenbrant.

Katarina Pierre
Katarina Pierre är museichef på Bildmuseet i Umeå.

Foto: Polly Yassin

Bildmuseet i Umeå är statligt finansierat och har arbetat med internationell samtidskonst sedan 1990-talet. Som en del av Umeå universitet har konsthallen en fot i universitetsvärlden samtidigt som man verkar i konstvärlden, både lokalt och internationellt. Museichef Katarina Pierre lyfter fram det som en av museets styrkor.

– Lokala konstnärer kan komma hit och bli inspirerade och är välkomna att ta del av våra nätverk. Som exempel på internationellt samarbete kan jag nämna vår kommande utställning med konst från norra halvklotet. Det är ett samarbete mellan Bildmuseet och konstmuseer i Portland och Reykjavik, berättar Katarina Pierre.

Hon understryker att det är helt avgörande att man tar egna initiativ och bygger egna nätverk för att kunna arbeta internationellt. Diplomatisk kompetens behövs för att lösa kulturkrockar som kan uppstå.

– Jag upplever Bildmuseet som en platt organisation, men det kan se annorlunda ut på andra platser i världen. Beslut fattas på olika nivåer och man måste förstå hierarkierna. Vi har också arbetat med länder där det finns censur, säger Katarina Pierre.

Bildmuseet

Nancy Holt på Bildmuseet i Umeå, 2022.

Foto: Mikael Lundgren

Något som är gemensamt för både The Glass Factory, Bildmuseet och Borås konstmuseum är att internationella samarbeten initialt bygger på en personlig ingång. Om ingen målsättning inom kommunen eller regionen finns som säger uttryckligen att museet ska arbeta internationellt – finns det annat stöd att hitta. Glastillverkning är exempelvis ett immateriellt kulturarv enligt Unesco och ska levandegöras. Eva Eriksdotter från Borås konstmuseum, i rollen som verksamhetschef, ingår i förvaltningens ledningsgrupp och deltar på kulturnämndens möten.

– Där har jag en fördel eftersom jag kan prata mig varm om vår verksamhet och förhoppningsvis få med mig kulturnämnden i frågorna.

– Ett exempel är hur dialogen runt vikten av samtidskonst lett till att vi har fått samtidskonst och internationellt samarbete inskrivet i kulturprogrammet, säger Eva Eriksdotter.

Ämnen i artikeln:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev


Kraven på kommunikatörerna

Aktuella ämnen:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Varje vecka skickar Magasin K ett nyhetsbrev med veckans viktigaste artiklar från tidningen och andra tips. Medlemmar i DIK får automatiskt nyhetsbrevet. Är du inte medlem så anmäler du dig till nyhetsbrevet här.