Vinklade statskontrollerade nyheter – eller rena lögner, från såväl presidenter som tangentbordsriddare på sociala medier. De flesta förknippar ordet propaganda med osann information. I ordets egentliga betydelse behöver innehållet inte vara falskt, snarare kan det ses som en slags reklam som ensidigt bara lyfter fördelar.
I Ukraina-kriget är alltså Zelenskyjs instagrammande med stärkande budskap lika mycket krigspropaganda som Putins lögner om skälen till invasionen.
– Propaganda är att genom kommunikation försöka påverka människors uppfattningar och få dem att göra som man vill. Vi kan tycka att Ukraina har rätt och Ryssland har fel, men i krig måste båda mobilisera sin befolkning och legitimera sin bild av det som sker.
Det säger Anna Maria Forssberg, historiker och forskare vid Vasamuseet. Hon har främst studerat europeisk krigspropaganda under 1600-talet, men har identifierat fyra faser i krigspropaganda som är applicerbara även i dag, menar hon.
Kärnfrågan är: “hur får vi folk att ställa upp på ett krig?”. Steg ett är då att förklara varför det är krig.
– Blir man anfallen är det inte så komplicerat, det är svårare om man anfaller. Man kan då göra som Putin och låtsas att det inte är krig. Man kan också låtsas som att det var den andra parten som började – eller hävda att motståndaren är på väg att slå till och att man måste förekomma deras attack.
I fas två måste människor motiveras. Det kan exempelvis ske genom att anspela på medborgarnas kärlek till fäderneslandet, eller genom skräck: att fienden demoniseras. Enligt Anna Maria Forssberg försöker många här lägga sig nära sanningen för att skapa trovärdighet, men manipulera den till sin fördel. Om glappet mellan sanning och det som påstås är för stort kan det bli problem när medborgarna får upp ögonen för hur skevt narrativ de serverats.
”Det var lättare på 40-talet, mediebilden ser annorlunda ut idag.”
– Det finns ett klassiskt Hitler-citat; om man ska ljuga är det är bättre att ljuga stort eftersom folk omöjligen kan tro att man skulle ljuga så grovt. Men det var lättare på 40-talet, mediebilden ser annorlunda ut idag.
I fas tre måste kämparglöden upprätthållas medan kriget fortgår. I 1600-talets Sverige gjordes detta genom att segrar kontinuerligt firades i kyrkorna, med utförliga berättelser om bragderna – förlusterna höll man tyst om.
– Man använder framgångar för att upprätthålla moralen, man måste ständigt påminna om varför kriget är viktigt. I modern tid håller man intresset vid liv via sociala medier, det hjälper också att väcka sympati i andra länder. Se på Zelenskyj, det är oerhört viktigt för honom att inte världens ögon vänds från Ukraina.
”I modern tid håller man intresset vid liv via sociala medier.”
Den fjärde och sista fasen infaller när det blivit fred. Enligt Anna Maria Forssberg kan det vara svårt att få med sig befolkningen på det tåget. Hon nämner reaktionerna efter Irak-kriget som exempel, när det visade sig att motivet till striderna – att Saddam Hussein hade massförstörelsevapen – inte stämde. En nation som tidigare svartmålat “fienden” kan få svårt att övertyga sina landsmän att glömma den negativa information de fått.
”Påverkanskampanjer sker även när det inte är krig.”
Propagandan har dessutom ökat och pågår även i fredstider. Det är inte bara sociala medier-utspel, nättroll och fake news-sajter som är nya tendenser inom den krigspropaganda vi ser i dag, berättar Charlotte Wagnsson, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.
– Alla slags aktörer fäster större vikt vid kommunikation. Påverkanskampanjer sker även när det inte är krig. Ryssland har länge satsat enorma summor på internationella engelskspråkiga nyhetsankare för att ge trovärdighet åt sitt budskap, säger hon.
Charlotte Wagnsson menar att propagandan också kan slå tillbaka på källan.
– Det kan vara farligt att piska upp stämningar och polarisera frågor i onödan. Ju mer man framställer det som att folk är oense, desto mer oense blir de också.
