Emma Frans, författare till flera böcker och doktor inom medicinsk epidemiologi vid Karolinska Institutet, har själv märkt av en subtil, gradvis försämring av sina kognitiva förmågor: både att lägga saker på minnet och att fokusera har blivit svårare. Denna förändring, i kombination med AI-tjänsternas explosionsartade framväxt, gav inspiration till den nya boken ”Mental uppgradering – att navigera i en tid av smart teknik och mänsklig dumhet”. Hon undersöker vad som händer med våra hjärnor när vi låter AI-tjänster omhänderta allt fler uppgifter som tidigare krävde vår egen tankekraft.
– Vi befinner oss i ett skifte, där vi behöver tänka på våra kognitiva förmågor i termer av fysisk aktivitet. På samma sätt som vi mår bättre av löpturer eller styrketräning behöver vår hjärna möta lite friktion och motstånd, i stället för att vi hela tiden både på jobbet och i vardagen väljer en bekväm genväg med hjälp av digital teknik.
”På samma sätt som vi mår bättre av löpturer eller styrketräning behöver vår hjärna möta lite friktion och motstånd.”
Fenomenet brain rot, eller hjärnröta på svenska, har de senaste åren kommit i ropet och valts in som nya ord av både Oxford English Dictionary och Språkrådets nyordslista. Hjärnröta innebär i princip en kognitiv nedgång på grund av regelbundet scrollande och exponering för trivialt, fragmentiserat innehåll på sociala medier, men kan enligt Emma Frans lika gärna också orsakas av en slentrianmässig användning av olika AI-verktyg.
– Mental uppgradering är motsatsen till hjärnröta. Jag vill med boken försöka visa hur man kan förhålla sig till de smarta verktygen och därmed motverka hjärnröta, exempelvis med strategier där man dagligen, i små steg, kan lära sig något nytt.
I grund och botten handlar alltså mental uppgradering om att inte alltid ta den mest friktionsfria vägen. Det kan vara frestande att ställa en fråga till och direkt få svaret framdukat av ChatGPT, men Emma Frans slår snarare ett slag för att man ska leta reda på informationen själv eller försöka återkalla den ur minnet. Det är även långsiktigt bättre för minnet, koncentrationen och problemlösningsförmågan att sätta ihop en rapporttext eller presentation på egen hand, hellre än att låta AI spökskriva rubbet på 10 sekunder.
– Vi måste använda våra förmågor, annars kommer vi gradvis att förlora dem. Om vi slutar att skriva för hand med penna, memorera saker eller aldrig fokuserar på en enda uppgift, blir det till slut allt svårare, både privat och i arbetslivet.
”Det finns signaler från företag och organisationer som har implementerat AI-verktyg att arbetsbelastningen ökar.”
Emma Frans vill dock inte utmåla sig själv som teknikfientlig och betonar att hon inte tycker att ny teknik ska undvikas. Snarare är den springande punkten att vi behöver använda tekniken på ett smart och medvetet sätt.
– Om man har skrivit en text kan man få feedback från en AI-tjänst under finslipningsfasen, eller så kan man be ChatGPT att ställa tio instuderingsfrågor kring något ämne som man måste bli bättre på. Vi behöver använda tekniken för att stimulera vårt eget tänkande, inte för att helt och hållet ersätta det.
Emma Frans bedömer att frågan om mental uppgradering och hjärnröta kommer att bli allt mer aktuell i arbetslivet, som på många håll översköljs av AI-genererad information.
– Det finns signaler från företag och organisationer som har implementerat AI-verktyg att arbetsbelastningen ökar. Det är så enkelt att producera rapporter, presentationer och texter att verksamheter drunknar i innehåll som på ytan ser professionellt ut, men som egentligen är substanslöst och av dålig kvalitet.
Även om det är uppenbart att AI-verktyg kan effektivisera många moment, så lyfter Emma Frans ett varningens finger för att verksamheter ska kasta sig huvudstupa in i ogenomtänkta AI-strategier och därmed rata arbetssätt som fungerar sedan tidigare.
– Det är i slutändan en fråga om kulturen på arbetsplatsen, där man behöver framhålla vikten av att det material som lämnas håller god kvalitet, oavsett om det bygger på AI eller inte. Målet är inte att använda AI så mycket som möjligt, det bör snarare vara att använda smarta verktyg vid rätt tillfälle, säger hon och tillägger:
– Jag tror att ett utforskande förhållningssätt är centralt, både som individ och som arbetsplats. Man ska inte straffa medarbetare som inte använder AI eller de som gör det. På liknande sätt bör man inte själv hela tiden åka snålskjuts på AI-verktygen, utan istället försöka kombinera smart teknikanvändning med egen ansträngning.
