Inför valet 2026 intervjuar Magasin K riksdagspartiernas kulturpolitiska talespersoner. Läs alla publicerade intervjuer här.
För Centerpartiet är Socialdemokraterna den mest sannolika samarbetspartnern i riksdagen efter valet i höst, det beskedet gav partiledaren Elisabeth Thand Ringqvist (C) härom veckan.
Även Centerpartiets kulturpolitiska talesperson Catarina Deremar lyfter fram likheterna.
– Vi är två folkrörelsepartier, vi står med båda fötterna i jordmyllan. Vi vet vad folkrörelserna betyder för civilsamhället.
När hon får välja vad hon tycker skiljer ut Centern har hon också ett svar som är likt Björn Wichels (S) – som trycker på kulturens betydelse för lokalsamhället – där Catarina Deremar säger att hon vill ha en kulturpolitik ”som tjänar den regionala kulturpolitiken”.
– Jag upplever väldigt starkt att det är vi i Centerpartiet som pratar om hela landet. Att kulturen ska vara tillgänglig, att man ska ha möjlighet till att utöva kultur, säger hon.
Catarina Deremars andra viktigaste fråga är det däremot den sittande regeringen som driver.
– Vad gäller breddad finansiering till kulturen så är ju vi nyfikna på det, till skillnad från övriga i oppositionen, säger hon men understryker att det offentliga stödet till kulturen är ”grundbasen”.
– Det här kommer att vara på marginalen.
För att den externa finansieringen ska öka, måste också staten visa att kulturen är viktig, säger Catarina Deremar.
– Nu tycker jag att regeringen gör lite tvärtom. Först så drar man undan pengar och så tycker man att någon annan ska finansiera. Jag har väldigt svårt att se hur andra ska tycka det är tillräckligt viktigt, om jag själv inte visar att jag tycker det. Det är att gå fel väg.
Vad ser du skulle behövas?
– Jag tror att man måste utreda det ordentligt. Det måste få ta tid och man måste ha en dialog. Vi måste stimulera det genom skattelättnader, eller vad det nu kan vara för någonting.

Skulpturen av Lasse Åberg föreställer Stig Helmer från filmen Sällskapsresan med texten Jag kan flyga, jag är inte rädd. ”Härlig”, tycker Catarina Deremar som också gillar budskapet.
Foto: Jonas Eng
Kulturlivets oberoende är skälet till att modellen måste utredas i grundligt innan den sjösätts, enligt Catarina Deremar.
– Om du är operachef måste du kunna stå emot om det är företag som kommer och erbjuder något glassigt för att det ska finnas någon särskild inriktning. Det måste vi säkerställa. Jag har inte den totala lösningen, men det måste vara under sansade former. För det här är ju något nytt för oss, men också någonting bra.
I ett gammalt bankpalats i Gamla stan, där även Vänsterpartiet sitter och Riksdagsbiblioteket har sina lokaler, har Centerpartiets riksdagsledamöter sina arbetsrum. Catarina Deremars har snedtak och utsikt över kyrktorn, takåsar och en glimt av Kungliga slottet. På datorns skärm sitter ett vykort från Elisabeth Thand Ringqvist, som skickades ut när hon varit partiledare i hundra dagar.
– Det var en personlig hälsning: ”glad över att du toppar listan” och ”vi ska göra det tillsammans”, lite så, det var fint, säger Catarina Deremar.
På skrivbordet står ett fat med saffrans- och kardemummabullar, som hon tar med till mötesrummet som bokats för intervjun. Att bjuda på kaffe och fika är en självklarhet, tycker hon, när man har besök.
Catarina Deremar är kock i grunden, har arbetat både som kokerska, husmor och restaurangchef, på sjukhus, personalrestaurang och brukshotell. Hennes föräldrar var lantbrukare och hon växte upp på en gård i Tierp. Ett skolbesök av en teatergrupp väckte intresset för scenkonst och under tonåren sjöng hon i kör.

”Vi får aldrig får göra avkall på armlängds avstånd”, säger Catarina Deremar.
Foto: Jonas Eng
I tidiga tjugoårsåldern blev hon ordförande för Centerpartiet i Uppsala län och sedan 2003 har hon varit kommunpolitiker på heltid i Tierp. 2021 valdes hon in i riksdagen och även om försvarsutskottet då var hennes förstahandsval är det kulturutskottet, där hon i stället hamnade, hon skulle välja om hon fick frågan i dag.
– Kulturen är ju det som skapar kittet mellan människor. Det är så viktigt att alla kan få vara delaktiga, både i att konsumera kultur men också vara med och skapa. Det handlar om allt från att man tar emot teatersällskap eller bevarar kulturarvet i sin hembygd, till att faktiskt gå och se opera av bästa klass.
Tidigare har Catarina Deremar sagt att Liberalerna är partiet som står dem närmast i kulturpolitiken. Men inte längre, efter partiets överenskommelse med Sverigedemokraterna.
– Jag tycker att Liberalerna har visat att de vill någonting annat med samhällsbygget. Vilket jag tycker är djupt beklagligt, såklart.
Visserligen, säger hon, kan hon hitta ”gemensamma tankar” kring sakfrågor som kulturarvet med Sverigedemokraterna, men säger samtidigt de har olika syn på armlängds avstånd och demokratifrågorna som är förknippade med kulturen.
– Vi tror ju att människor kan ta hand om saker själva och utvecklas tillsammans. Men det ser jag inte hos dem. De vill verkligen bestämma vad du ska läsa för böcker. Eller vad du ska se för teater eller vad det ska vara för utställningar på museerna.
Att Parisa Liljestrand (M) ”varit noga med att det ska hållas armlängds avstånd” är också det Catarina Deremar tycker varit kulturministerns viktigaste insats under mandatperioden. Nedskärningarna på folkbildningen och studieförbunden är vad hon är mest kritisk till.
– Ska man inte hålla på med olagligheter och brottslighet i sin ungdom så ska man ha något vettigt att göra på fritiden. Och där kan ju faktiskt replokalen vara räddningen.

Magasin K:s reporter Rebecka Gordan och Catarina Deremar.
Foto: Jonas Eng
Hon lyfter också riskerna med att folkbildningen centraliseras till större städer och centralorter och att det påverkar föreningsverksamhet med bygdegårdar och samlingslokaler.
– Folkbildningen, den regionala kulturen och civilsamhället är en stor del av den kulturella infrastrukturen.
Som behöver mer stöd?
– Ja, absolut.
I sin skuggbudget vill Centerpartiet lägga samma andel på kulturen som regeringen, 0,62 procent. Men partiets totala budget är lägre och man vill minska anslaget på flera av posterna. Sammanlagt rör det sig om 1,5 miljarder mindre än Miljöpartiet, som har störst kulturbudget av oppositionspartierna, och 13 miljoner kronor mindre än den sittande regeringen.
Folkbildningen och studieförbunden ingår inte i det kulturdepartementet definierar som statens kulturbudget. Men det är ändå vad Catarina Deremar svarar när jag frågar vad det konkret skulle innebära för kulturen med Centerpartiet i regering:
– Nej, men trots denna definition så är det ju en prioritering för oss, att faktiskt lägga pengarna på studieförbunden och folkbildningen.
Men vad blir skillnaden om er kulturpolitik skulle gälla?
– Jag tror att det skulle bli skillnad i kulturutövande i hela landet. Absolut.

Centerpartiet vill fokusera på den regionala kulturen, bland annat med ett nationellt kulturhuvudstadsår: ”Kultur är ju också en besöksnäring som vi inte ska underskatta”.
Foto: Jonas Eng
Centerpartiet vill att regionerna ska få större inflytande och att kultursamverkansmodellen ska stärkas. Catarina Deremar har själv sagt att det behöver ”komma ut mer pengar i den regionala kulturen”. Men i sin budget sänker partiet anslagen till Kulturrådet för 2027 och 2028, som fördelar medel till just till kultursamverkansmodellen. Partiet avsätter inte heller mer pengar till regional kulturverksamhet.
Hur går det ihop?
– Det kommer att bli ändring på det.
Du är inte nöjd?
– Det är ingen hemlighet att jag inte är nöjd, säger Catarina Deremar, sneglar på sin pressekreterare, och tillägger sedan att hennes partikamrater vet om det.
– Jag kan ju inte göra mer än att jobba vidare med kulturfrågorna. Engagemanget är det inget fel på.
Varför tror du att det varit motvind?
– Nej, men det handlar ju helt enkelt om att vi prioriterat frågor som jobb och företagande, att utsläppen ska ner och att jobben ska bli fler. Så det är så det är, det är inte så att jag har ett motstånd. Alla förstår vikten av kulturen. Men det handlar om ansvar för budgeten. För det finns ju partier som har väldigt mycket pengar på alla områden, det är svårare att förstå tycker jag.
Du har nyligen motionerat om att värna barnkulturen, där du lyfte museipedagogernas roll när det gäller tillgängliggörandet av kultur för barn. Samtidigt får de centrala museerna 7, 12 och 19 miljoner kronor mindre 2026–2028 i er budget?
– Ja, men jag har inget annat svar. Jag ska fortsätta jobba för att de här pengarna ska upp.
Blir det ministerposter i höst tror inte Catarina Deremar att Centerpartiet kommer satsa på kulturministerrollen i förhandlingarna.
– Jag tror inte att vi kommer prioritera den, om jag ska vara alldeles ärlig.
Åtta snabba frågor till Catarina Deremar (C):
Vill du ha fri entré på statliga museer?
– Ja, för barn upp till 18 år, men inte för vuxna.
Ska Sverige ha en kulturkanon?
– Nej, jag förstår verkligen inte vad den ska vara till nytta för. Är det för att jag ska ha rätt böcker i bokhyllan eller är det för att teatrar ska sätta upp vissa stycken på sin repertoar?
Enligt kulturministern är det för att vi ska ha en gemensam bas?
– Det tror jag att vi faktiskt skapar tillsammans redan i dag. Jag tycker att det är ganska elitistiskt. Någon slags nationell fostran. Och sedan är det verk som ska vara över femtio år. Vad hände med det som görs i dag? Vad hände med Laleh, som alla barnen sjunger på skolavslutningen? Jag tycker det är jättemärkligt.
Borde Stärkta bibliotek återinföras?
– Det är ju en kommunal fråga egentligen, men vi kan vara öppna för att återinföra ett särskilt stöd för att tillgängliggöra biblioteken – som ju har en fantastisk verksamhet och gör så enormt mycket bra, särskilt för barn och unga. Vi har inte landat i hur vi ska göra, men vi är inte ointresserade av det.
Behöver kulturmyndigheterna bli färre?
– Vi ska inte ha flera myndigheter än vad som behövs, det måste man ju ständigt utvärdera. Men det är inte säkert att det blir mer effektivt för att du gör en stor myndighet.
Ska statliga museer betala marknadshyror till SFV?
– Jag tycker att vi behöver utreda det. Vad är rimligt att en myndighet betalar till en annan statlig myndighet? Det är ju ingen naturlag heller att vi ska ha det som vi har det i dag. Så därför behöver det utredas.
Borde alla kulturverksamheter bredda sin finansiering?
– Det kan finnas verksamhet som faktiskt behöver vara statlig. Men i det närmaste, ja.
Tycker du att museilagens princip om armlängds avstånd även borde införas i biblioteks- och arkivlagen?
– Jag tror faktiskt det, att det behöver vi nog fundera allvarligt på. I grunden handlar det om demokratin, och yttrandefriheten.