Sedan några år tillbaka har låntagare i olika kommuner över landet erbjudits gratislån av alltifrån fotbollsbiljetter till museibesök. Nu lanserar Stockholms stadsbibliotek två nya samarbeten, med Dramaten och Berwaldhallen, och inviger dem på Högdalens bibliotek.
– Vi tycker det är väldigt positivt att samarbeta med andra aktörer för i vårt uppdrag ligger det naturligtvis att inte bara göra litteratur utan också annan kultur tillgänglig för fler, säger Anna Ulfstrand, enhetschef för biblioteken i Enskede, Årsta, Vantör och Älvsjö.
Biblioteken har fått tillgång till ett hundratal förbokade platser på Dramaten, som portioneras ut successivt. Till Berwaldhallens föreställningar delar de ut tre vouchrar varje vecka som låntagarna sedan använder för att boka sin biljett direkt hos Berwaldhallen. En biljett eller voucher, som släpps varje måndag, per person och säsong gäller. Den första veckan, i september, gick alla biljetter åt. Hur det kommer se ut framöver är lite för tidigt att sia om.
– Men det här är två välrenommerade, stora kulturaktörer som borde vara intressanta för våra besökare.

Anna Ulfstrand, enhetschef för biblioteken i Enskede, Årsta, Vantör och Älvsjö.
Foto: Jonas Eng
Däremot vet hon att de samarbeten som Stockholms stadsbibliotek startade för ett år sedan, där man under sju dagar kan låna ett museikort till Naturhistoriska riksmuseet och Statens historiska museer, har varit väldigt populärt – korten lånas ut konstant.
Katja Gren, ansvarig för lån av kulturupplevelser på Stockholms stadsbibliotek, ser den här typen av samarbeten som en del av deras uppdrag, att bredda kulturutbudet för stockholmarna, och menar att det ligger i linje med bibliotekens syn på ”det utvidgade litteraturbegreppet”.
– Teater innehåller litteratur, musik innehåller litteratur och museibesök rymmer ett historieberättande. Så på det sättet är de här utlånen en del av vår verksamhet.
Stockholms stadsbibliotek får förfrågningar från olika kulturinstitutioner om samarbeten. Ett kriterium de har för att låna ut kulturupplevelser är att de ska kunna erbjuda dessa lån på det största biblioteket i varje stadsdel – de tio nodbiblioteken.
– Det är för att det ska vara ett enhetligt och tydligt erbjudande till stockholmarna.
Ett annat kriterium är att deras samarbetspartners ska se till att det finns ett bra utlåningssystem så att biblioteken inte behöver ”göra så mycket handpåläggning själva”.

Stockholms stadsbibliotek får förfrågningar från olika kulturinstitutioner om samarbeten.
Foto: Jonas Eng
Sofia Lindström Sol, docent i biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås, applåderar den här typen av samarbeten, men hon menar att det också väcker frågor:
– Blir det verkligen så att publiken breddas eller är det de som redan hade tänkt betala för ett teaterbesök som passar på att istället gå gratis? Frågan är varför folk inte deltar i kultur. Är det för att de inte har råd, eller är det för att de känner sig exkluderade?
Detta är knepigt att utröna för det förs ingen statistik på vilka som lånar kulturupplevelser, beroende på bibliotekssekretessen, förklarar Katja Gren.
Att bredda kulturdeltagandet är över lag väldigt svårt, konstaterar Sofia Lindström Sol, och det beror bland annat på att det hos vissa delar av befolkningen helt enkelt saknas ett kulturintresse.
– De är dessutom nöjda med att inte delta. Då kan man fråga sig hur staten kan legitimera att försöka omvända dem? Men om det finns de som är intresserade av kultur och som upplever vissa barriärer när det gäller att ta del av den, då tycker jag att staten definitivt har rätt att försöka lösa det problemet.

Sofia Lindström Sol, docent i biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås.
Enligt Sofia Lindström Sol ligger den här typen av samarbeten i linje med begreppet New Public Governance, där man styr verksamheter mot allt fler samarbeten, för att spara pengar och för att vissa samhällsproblem är väldigt komplexa.
– Om vi tar biblioteken – för att till exempel kunna möta barn och unga i utsatta områden så måste de samarbeta med lokala föreningar, socialtjänsten, polisen, kulturaktörer …
Att konstinstitutionerna vill försöka bredda sin verksamhet genom den här typen av samarbeten handlar, enligt henne, om en överlevnadsstrategi – når de inte ut brett tappar de i legitimitet.
– Men det handlar också om en stark känsla av samhällsansvar. Man vill ha örat mot marken och förstå vad människor i vårt samhälle behöver av kulturen, för att kunna vara relevanta för fler.
Biblioteken har dessutom ett högt förtroende hos befolkningen:
– Så när de samarbetar med andra kulturinstitutioner som kan verka svårtillgängliga kanske det ökar förtroendet också för dem.
Anna Ulfstrand lyfter att biblioteken är den kulturinstitution som möter flest antal människor.
– Vi har besökare i olika åldrar och med många olika bakgrunder, så jag kan tänka mig att intresset för den här typen av samarbeten med oss kommer växa just därför. Det är en win-win-situation för både oss och de andra institutionerna och förhoppningsvis framför allt för våra besökare.





