Det var en unik samling som gick under klubban på Stockholms Auktionsverk den 10:e mars. Den så kallade Vegasamlingen, som förvarats i kapten Louis Palanders släkt i över hundra år, omfattar bland annat dagböcker, loggböcker, fotografier, sjökort och brev som berättar om den första seglingen genom av Nordostpassagen i slutet av 1870-talet.
Sammanlagt rörde det sig om 304 poster och intresset var rekordstort. En rad penningstarka privata samlare, företrädesvis från Sverige, gjorde att det totala slutpriset landade på drygt 25 miljoner kronor – mer än 500 procent över utrop.
Inför den överhängande risken att offentliga kulturarvsinstitutioner skulle buda mot varandra, bestämde man sig för att samarbeta för att inte trissa upp priserna. Buden samordnades i förväg mellan Kungliga biblioteket, Sjöhistoriska museet, Humanistiska biblioteket vid Göteborgs universitet, Andréemuseet i Gränna, Marinmuseum i Karlskrona, Naturhistoriska riksmuseet, Kungl. Maj:ts Orden, Etnografiska museet och Vetenskapsakademien.
De flesta institutioner som deltog i budgivningen saknar erfarenhet från slagauktioner, konstaterar Greger Bergvall.
Foto: Niklas Lindstedt
Mats Djurberg, chef för Sjöhistoriska museet, beskriver det som ett gott kollegialt samarbete:
– Vi hade ganska mycket kontakt som hjälpte oss en bra bit på vägen. Vi diskuterade i vems samling ett visst föremål passar bäst. Ju mer vi vet om varandras samlingar, desto lättare blir det att hjälpas åt. Men vi och de andra statliga institutionerna hade inte så mycket att sätta emot när privata samlare drev upp priserna, säger han.
Greger Bergvall, ansvarig för antikvariskt förvärv på KB är inne på samma linje:
– Samarbetet mellan kulturarvsinstitutionerna var bra, vi gjorde så gott vi kunde, men tyvärr räckte det inte hela vägen. Det blev en del misstag i budgivningen som ledde till att föremål blev onödigt dyra och det är jag naturligtvis inte nöjd med. De pengarna hade vi kunnat lägga på andra poster, säger han.
De flesta institutioner som deltog i budgivningen saknar erfarenhet från slagauktioner, konstaterar Greger Bergvall. En lärdom för att undvika framtida missförstånd är därför att de personer som bevakar auktioner ska vara väl insatta i hur en budgivning går till.
"Det är klart att det fanns en del saker som vi hade velat ha som blev fruktansvärt dyra", säger Mats Djurberg.
Sjöhistoriska museet ropade in 29 av de sammanlagt 304 posterna. Bland annat fick man sjökort från Vegaexpeditionen och Louis Palanders opublicerade memoarer.
Totalt köpte museet, med ekonomiskt stöd från vänföreningen, föremål och arkivalier för nästan 3,5 miljoner kronor inklusive slagavgift.
– Vi är mycket nöjda med att vi kunde ropa in sådant som kompletterar vår samling. Men det är klart att det fanns en del saker som vi hade velat ha som blev fruktansvärt dyra, till exempel däcksloggböckerna, säger Mats Djurberg.
”Vi hade inte tillräckliga ekonomiska muskler den här gången och stod oss ganska slätt mot mer penningstarka privata samlare.”
KB hade ställt in sig på 13 poster i den omfångsrika katalogen och vann budgivningen på fem. Det handlar om fotografier och porträtt av Louis Palander utförda av konstnären Maria Röhl.
Det var ett magrare resultat än Greger Bergvall hade hoppats på:
– Vi hade inte tillräckliga ekonomiska muskler den här gången och stod oss ganska slätt mot mer penningstarka privata samlare. Därför kvarstår frågan hur en kulturarvsinstitution med begränsad budget ska kunna förvärva viktigt kulturarv och göra det tillgängligt för forskning, säger han.
