En stöldvåg mot kyrkor i Skaraborg, fornminnesskyddade skeppsvrak plundras utanför Öland och landets största gravplats Anundshög utanför Västerås dammsugs av tjuvar med metalldetektorer och spadar.
Kulturarvsbrott tar sig många uttryck. Det kan vara allt ifrån beväpnat rån mot Nationalmuseum och insiderkupp i miljonklassen på Myntkabinettet till mindre uppmärksammade tillgrepp som på sin höjd leder till en notis i lokaltidningen.
Under 2024 skedde 146 stölder från kyrkor, museum och hembygdsgårdar. Siffrorna för 2025 har ännu inte kommit, men nivån har legat ganska konstant under flera år.
– Det händer inte så ofta, men är otroligt allvarligt när det sker. Det är vårt gemensamma kulturarv som förstörs eller stjäls. Då är det en del av vår historia och vårt minne som försvinner och aldrig kan ersättas, säger Peg Magnusson, handläggare på Riksantikvarieämbetet med ansvar för frågor om illegal handel med kulturföremål.
Myndigheten har det övergripande ansvaret att informera om brott mot kulturarvet och ger vägledning och allmänna råd till länsstyrelser och andra aktörer. Man representerar också Sverige i Unesco och samarbetar med polis och tull för att förhindra den gränsöverskridande illegala handeln som är en motor i kulturarvsbrottsligheten.
De oroliga tiderna med krig och väpnade konflikter gör att flera länder och organisationer har riktat sökljuset mot dessa brott. Konflikten i Syrien och Irak och framväxten av IS är ett tydligt exempel, konstaterar Peg Magnusson:
– Där skövlades historiska platser för att skicka politiska signaler. Det skedde också en strukturell plundring av tempel och monument för att finansiera kriget och vi har också sett omfattande förstörelse av kulturarv på museer i både Sudan och Ukraina.
Och det är inte bara droger, prostitution och vapenhandel som gynnas av brottsmöjligheterna online. Också för handeln med kulturföremål innebär internet närmast oändliga möjligheter. Efter Assadregimens fall ökade till exempel annonserna för arkeologiska föremål explosionsartat på Facebook.
– Krig och nätet är det två viktigaste faktorerna i dag. Det är svårt att säga hur omfattande den gränsöverskridande illegala handeln är globalt, men det är ingen tvekan om att antalet stölder ökar, säger Peg Magnusson.
På Unescos nyöppnade virtuella museum visas 241 modeller av stulna kulturföremål. Mest tittade föremål är de två Lincoln-revolvrar, en gåva från den amerikanska presidenten Abraham Lincoln till Kung Karl XV, som stals från Livrustkammaren på 1960-talet.
Foto: Livrustkammaren
Det har gjort att frågan om återlämnande av kulturföremål har blivit högaktuell. Efter sekellånga diskussioner syns nu spår av en ny samarbetsvilja där gama kolonialmakter i vissa fall har gått länder i globala syd tillmötes.
I en resolution från december 2024 betonade FN:s generalförsamling vikten av att kulturföremål kommer tillbaka till sina ursprungsländer. Och EU:s importförordning, som trädde i kraft i somras, slår fast att inga stulna eller plundrade föremål får föras in i EU.
– Man märker att det finns ett ökat tryck i frågan. I höstas öppnade till exempel Grand Egyptian Museum utanför Kairo och de vill ha tillbaka föremål som har spritts över världen. Inom Unesco pågår sedan 47 år tillbaka mellanstatliga förhandlingar och nu har några av de gamla kolonialländerna, bland annat Nederländerna, börjat lämna tillbaka föremål, berättar Peg Magnusson.
För de svenska museerna har Riksantikvarieämbetet tagit fram stöddokument för återlämnande och föremålskontroll. Här samlas lagstiftning och etiska riktlinjer för att kontrollera objektens ursprung, så kallad due diligence.
Under 2023 lämnade Sveriges museer för världskultur tillbaka den så kallade Niño Korin-samlingen till Bolivia och en rad kulturföremål till kungariket Benin i dagens Nigeria.
– Det finns ett stort behov av stöd, de allra flesta institutioner vill handla rätt. Jag tycker man kan se en ny attityd, säger Peg Magnusson.
”De allra flesta institutioner vill handla rätt. Jag tycker man kan se en ny attityd.”
Som ett tecken i tiden lanserade Unesco nyligen ett virtuellt museum med modeller av sammanlagt 241 stulna kulturföremål från hela världen, något som Magasin K skrivit om tidigare. Sex föremål representerar Sverige, bland annat Anders Zorns tavla Hins Anders som stals från Thielska galleriet år 2000 och två så kallade Lincoln-revolvrar som försvann från Livrustkammaren 1967.
– Jag fick nyss höra att revolvrarna är de mest tittade föremålen på hela museet. Det skulle ju vara fantastiskt om uppmärksamheten gör att de återlämnas.
Utmaningarna är stora. Krig, plundring och organiserade ligor som säljer stulna kulturskatter online med falsk proveniens, men det finns även en annan vågskål. Peg Magnusson pekar på skärpta lagar och förordningar och ett ökat medvetande bland både museer och auktionshus om vikten av att göra sin due diligence.
Stora förhoppningar knyts också till ny teknik. Flera länder, bland annat Polen, Italien och Peru, använder numera AI för att söka efter stulna kulturföremål på internet. Med hjälp av bilder och sökord kan så kallade webcrawlers scanna av auktionssajter världen över.
– Med sådana verktyg blir det betydligt svårare att föra ut illegala föremål på marknaden, säger Peg Magnusson.
