I Bibliotek Värmland-samarbetet ingår bibliotek i länets 16 kommuner. När möjligheten kom att söka medel från innovationsmyndigheten Vinnova nappade styrgruppen. I projektet ”Bibliotek Värmlands innovations- och framsynthetsresa” har man tillsammans med en extern konsult vänt och vridit på hur verksamheten kan se ut framöver.
– Det är lätt att fastna i dagliga arbetet här och nu. Då blir det svårt att hitta tid att lyfta blicken. En av de stora vinsterna med projektet var att vi under åtta–nio månader riktat jättemycket fokus på framtidsfrågor, säger Petter Engelbertsson, samordnare på Bibliotek Värmland.
Projektet har nu resulterat i en modell som både chefer och bibliotekspersonal inom Bibliotek Värmland kan använda för att bekanta sig med det som möjligen väntar runt hörnet.
Framsynthetsmodellen består av tre integrerade delar. En del är en ”verktygslåda” som kan användas i workshoppar på alla nivåer. I lådan finns till exempel megatrendkort och ett biblioteksplanarbete med AI-stöd. Den andra delen i modellen är ett årshjul, som regelbundet påminner om framtidsperspektivet. Den tredje delen är ett utpekat framtidsområde: Artificiell intelligens.
– Vi har gjort en enkät för att se hur kompetensen ligger till internt och börjat kika på vad kan vi göra utbildningsmässig för att på sikt också kunna hjälpa invånarna i AI-frågan, säger Petter Engelbertsson
Det är drygt ett år sedan modellen klubbades av styrgruppen i Bibliotek Värmland. Petter Engelbertsson hade kanske hoppats att den skulle ha använts ännu mer, men säger att ”resan i alla fall börjat” och ger exempel på workshoppar som hållits med modellen som stöd. I stora drag är han nöjd med både projektet och utfallet.
– Det har varit jättespännande, annorlunda och intressant.
Generellt tycker han att biblioteken i landet alltid varit framsynta och förändringsbenägna, inte minst under coronapandemin, då man snabbt ställde om och anpassade verksamheten efter en ny verklighet.
– Men det är alltid tacksamt att ha en konkret modell med ett årshjul och olika verktyg för att påminna sig och hitta enkla sätt att gnugga igång tankarna igen.
”Det blir ju lättare att anpassa sig om man i alla fall har lite hum om vad som kan tänkas hända – istället för att bara låta det ske.”
Projektets underrubrik, ”Att umgås med det okända”, pekar på utmaningen i att blicka in olika möjliga framtider som ännu inte tagit form.
– Det blir ju lättare att anpassa sig om man i alla fall har lite hum om vad som kan tänkas hända – istället för att bara låta det ske, utan man försöker förutse det. Att bekanta sig med det okända för att göra det mer känt är ju vad framsynthetsbegreppet innebär.
Petter Engelbertssons tips till andra bibliotek i landet som vill vässa framtidstänket och innovationskraften är att försöka skapa utrymme och tid att prata om frågorna.
Att man planerar in det, så att det verkligen blir av.
– Det tror jag är jätteviktigt. Vi måste hänga med, precis som alla andra aktörer, i den samhällsförändring som sker. Mycket händer och väldigt snabbt. För att förbli relevanta behöver vi prata om framtiden innan den är här.
Hans andra tips är att försöka göra framtidsspanandet lustfyllt och kul.
– Det kan kanske vara lite jobbigt att fundera på det som ligger framåt i tiden. Och lite läskigt i vissa aspekter. Så att göra det till en rolig process tror jag är viktigt, säger Petter Engelbertsson.
