Stockholms tingsrätt har i dag meddelat dom i det uppmärksammade målet om klimataktionen på Nationalmuseum 2023, där sex aktivister från Återställ våtmarkerna åtalats för skadegörelse efter att ha limmat fast sig på skyddsglaset till en Monet-målning.
Samtliga frias från ansvar.
”Mot bakgrund av vad de tilltalade har uppgett får det anses stå klart att de tilltalade inte hade vare sig avsiktsuppsåt eller insiktsuppsåt att orsaka någon annan skada än vad en avtvättning av skyddsglaset med vatten eller aceton kan innebära”, skriver tingsrätten. Inte heller finns likgiltighetsuppsåt enligt domen.
Sjuksköterskan Emma Fritzdotter, en av aktivisterna som limmade fast sig på tavlan, säger att hon är ”förvånad men jätteglad” över den friande domen.
– Det är en stor vinst för demokratin och ett erkännande av fredlig civil olydnad som en väg framåt.
Enligt Återställ våtmarker har aktionen skrivits om i 1 470 artiklar globalt.
– Det är ett jättestort genomslag för en aktion som är helt fredlig.
Kommer ni utföra fler liknande aktioner?
– Jag kan inte säga vilka aktioner som kommer att göras, men det är en effektiv metod att lyfta att klimatkatastrofen är det största hotet mot vår hälsa. Vi kommer fira idag men kampen är långt ifrån över, säger Emma Fritzdotter.
Under rättegången erkände samtliga, tre kvinnor och tre män, medverkan. De nekade dock till brott med hänvisning till demonstrationsfriheten och menade att man agerat av nöd med hänvisning till att uppmärksamma klimatkrisen.
Under aktionen doppade två kvinnor händerna i färg och limmade fast sig vid skyddsglaset, medan övriga fyra medverkat i planering och dokumentation på plats. Själva målningen – som Nationalmuseum lånat från Musée d’Orsay – tog inte skada, men ramen fick en mindre fläck.
Domstolen slår fast att de visserligen genomförde aktionen tillsammans och att både färg och lim hamnade på skyddsglaset och en bit av ramen – men att ingen av dem haft uppsåt att skada målningen, vilket gör att de inte kan dömas för skadegörelse.
I domen lyfts tvärtom att aktivisterna gjort ovanligt mycket för att undvika skador. Kontrollerat att tavlan hade skyddsglas, valt trögflytande färg, tränat hemma i badrummet och lagt upp aktionen så att stänk skulle undvikas.
Även skadeståndskraven får avslag. Nationalmuseum begärde drygt 180 000 kronor – dels för två fakturor från Musée d’Orsay, som äger tavlan, dels för museets egen arbetskostnad. Den byggde på en beräkning om 345 arbetstimmar, varav 74 timmar “direkt arbete” med att återställa tavlan och 271 timmar ”indirekt arbete” från sammanlagt 19 olika yrkesroller. En utställningskoordinator uppgavs bland annat ha lagt 74 timmar på ärendet.
Enligt domen framgår det inte vad tiden består av eller varför den skulle vara ersättningsbar. Domstolen pekar också på att tavlan rengjordes av museets ordinarie personal och snabbt kunde ställas ut igen, vilket talar emot att museet haft merkostnader. Att museet mottagit fakturor är heller inte tillräckligt för att slå fast att skadan träffat dem och inte ägaren, enligt domen.
Åklagaren Lucas Eriksson har tidigare beskrivit fallet som unikt för Sverige.
Per Hedström, utställningschef på Nationalmuseum, säger i en intervju med Magasin K att ”aktioner, hur lovvärda de än är, får konsekvenser för dem som drabbas”.
Domen har redan överklagats, det bekräftar åklagare Lucas Ericsson i ett mejl till Magasin K.
