Bland de fjorton högskoleprogram som utbildar bibliotekarier är det åtta som erbjuder praktik och sex som inte gör det. Längst period har Bibliotekarieprogrammet på Södertörns högskola med tio veckors praktik. Därefter kommer masterprogrammet i ABM med inriktning på biblioteks- och informationsvetenskap vid Uppsala universitet, där studenterna har fem veckors praktik.
Kortast praktik erbjuder Umeå universitet, där det totalt ingår en veckas praktik på kandidatprogrammet.
– Det kan låta som en kort praktikperiod – vilket det är – men vi tycker att vi har många starka arbetslivskopplingar inom vårt program, säger Helen Andersson, studievägledare inom biblioteks- och informationsvetenskap på Umeå universitet.
Bland annat gör studenterna uppemot åtta studiebesök på olika typer av bibliotek under sin första termin. Det möter också gästföreläsare från arbetslivet, deltar i programmets arbetsmarknadsdag och kan skriva kandidatuppsats på uppdrag av olika arbetsgivare.
– Vi har successivt utökat praktikperioden från noll till en vecka. Ska vi ha mer praktik, vilket vi kan absolut tänka oss, måste vi ta bort något annat. Det är inte så lätt när programmet redan är kompakt. Men de allra flesta studenter verkar få med sig en hel del från sin praktikvecka.

Helen Andersson är studievägledare inom biblioteks- och informationsvetenskap på Umeå universitet.
Även om åtta av de fjorton programmen erbjuder praktik är det bara hälften av studenterna som får praktisera: 305 av totalt 610 studenter som antogs till bibliotekarieprogrammen som startade vårterminen och höstterminen i år. Det beror på att en stor andel av studenterna läser i Borås – och att programmen där inte erbjuder praktik.
Karen Nowé Hedvall är universitetslektor och prefekt vid Bibliotekshögskolan i Borås. Hon berättar att utbildningen hade praktik på 1970- och 80-talet men att det när programmet växte blev svårt att ordna praktikplats åt alla.
– Så vi hittade en kombination av andra insatser som vi tyckte fungerade lika bra eller bättre för att få fram de här färdigheterna vi tror att man får genom praktik, att alltså lära känna en verksamhet och reflektera över den.
Framförallt är det på kandidatprogrammet på campus som studenterna har behov av praktiska kunskaper, tillägger Karen Nowé Hedvall. De som går distans- och masterutbildningarna har ofta redan erfarenhet av yrkeslivet.
Under ett par veckor har campusstudenterna därför så kallade auskultationer, där de är ute i olika biblioteksverksamheter för att samla information. Under de tre sista terminerna erbjuds både kandidat- och mastersstudenterna en egen mentor från biblioteksfältet.
– Mentorsprogrammet är frivilligt och det förvånar mig alltid att inte alla studenter hoppar på den här chansen. För dels kan de välja en del av biblioteksverksamheten de inte känner till så väl, dels får de någon att ställa frågor till och som kan leda in dem i det nätverk som en praktik kan ge, säger Karen Nowé Hedvall.
”Alla studenter vill ha praktik. Men jag tänker att vi erbjuder dem mentorer, där ungefär hälften tar den chansen.”
Har ni funderat över att införa praktik igen?
– Ja det gör vi med jämna mellanrum och nu en gång till. Men det ska ju ge ett mervärde, det måste vara ett genomtänkt upplägg. Och jag vet inte om det skulle skilja sig så hemskt mycket från det vi redan har.
Vad säger era studenter om att ni inte erbjuder praktik?
– Alla studenter vill ha praktik. Men jag tänker att vi erbjuder dem mentorer, där ungefär hälften tar den chansen. Vi erbjuder dem att vara ute flera veckor – som vissa är – men där andra samlar in någonting på snabbast möjliga tid. Så för mig är det lite dubbelt: vad är det de tror att de vill ha när de vill ha praktik? Det måste vi fortsätta prata om.
Får era studenter tillräckligt med praktiska kunskaper?
– Vi tycker naturligtvis det. Vi har ju designat våra program så att de ska få den bästa utbildningen, så att de är förberedda för yrkeslivet. Men det är ofta jättesvårt att förstå hur ens utbildning är relevant för det man gör sedan och det man faktiskt kommer möta, säger Karen Nowé Hedvall.

Karen Nowé Hedvall är universitetslektor och prefekt vid Bibliotekshögskolan i Borås.
På Södertörns högskola har det ingått tio veckors sammanhängande praktik under fjärde terminen sedan programmet startade 2019. Pamela Schultz Nybacka, programsamordnare och grundare av programmet, säger att det var en självklarhet för både henne och kollegorna att det skulle ingå praktik.
– På praktiken får studenterna tillämpa och sätta in sina vetenskapliga kunskaper i ett praktiskt och samhälleligt sammanhang. Uppdraget som bibliotekarie får mer konkret mening när man får träffa bibliotekens användare och kollegor.
Hon tillägger att de valde att placera praktiken i sena mitten på utbildningen för att betona att det är ett lärtillfälle.
– Det handlar alltså inte enbart om att bli ”anställningsbar”, som det kanske kunde bli om praktiken låg allra sist i utbildningen. Det betyder mycket för lärandet att få inblick i olika slags miljöer och uppdrag.

Pamela Schultz Nybacka är grundare av Bibliotekarieprogrammet på Södertörns högskola.
Målet är också att arbetsplatserna ska se och ta vara på studenternas kapacitet.
– Ibland kan man höra om praktikplatser som behandlar praktikanterna som tillfälliga biblioteksassistenter – ja, då har de ju gått miste om något. Mina kollegor gjorde en undersökning bland våra framgångsrika praktikgivare och de uppskattade just win-win-aspekten, säger Pamela Schultz Nybacka.
Väl tillbaka på högskolan får Södertörnsstudenterna bearbeta sina nya intryck och lärdomar på ett akademiskt vis. Till exempel har de innan praktiken fått i uppgift att identifiera yrkesmässiga dilemman som de möter, som de sedan reflekterar över i essäer och kandidatuppsatser.
Märker ni av att studenterna haft praktik när de kommer tillbaka?
– Ja! De har växt flera centimeter. De vet sitt värde och är mindre ängsliga för att göra rätt eller fel. Yrkeslärande och erfarenhetsbaserat lärande är ju mer nyanserat och komplext än vad de kanske hade förväntat sig. De ser också värdet av det akademiska i utbildningen. Att inte bara förstå hur en bibliotekarie arbetar, utan också varför.
Ni har den längsta praktiken – vad har ni valt bort?
– Visst kunde jag gärna förlänga delkursen Läsning, litteratur och läsfrämjande med fem extra veckor… men aldrig på bekostnad av praktiken! Fördelarna med praktiken är så tydliga. Dessutom har vi gott om olika slags bibliotek i Stockholmsregionen så det råder ingen direkt brist på bra praktikplatser och handledare, säger Pamela Schultz Nybacka.
Här är bibliotekarieprogrammen med praktik
Program / Högskola / Antal antagna vid senaste intaget / Antal praktikveckor
- Bibliotekarieprogrammet, Södertörns högskola (55 antagna): 10 veckor
- Masterprogram i ABM – Biblioteks- och informationsvetenskap, Uppsala universitet, Uppsala universitet (26 antagna): 5 veckor
- Masterprogram i ABM – Biblioteks- och informationsvetenskap, distans (20 antagna): 5 veckor
- Masterprogram i ABM, Lunds universitetet (49 antagna): 4 veckor
- Biblioteks- och informationsvetenskap, Linnéuniversitetet (47 antagna): 3 veckor
- Biblioteks- och informationsvetenskap, distans Linnéuniversitetet (60 antagna): 3 veckor
- Biblioteks- och informationsvetenskap – kandidatprogram, Umeå universitet: (45 antagna): 1 vecka
- Senare del Biblioteks- och informationsvetenskap – kandidatprogram, Umeå universitet: (3 antagna): 1 vecka
… och de som är utan
Program / Högskola / Antal antagna vid senaste intaget
- Bibliotekarie, Högskolan i Borås (93 antagna)
- Bibliotekarie, distansutbildning, Högskolan i Borås (125 antagna)
- Masterprogram i Biblioteks- och informationsvetenskap, distansutbildning, Högskolan i Borås (65 antagna)
- Senare del av program, Bibliotekarie, Högskolan i Borås (1 antagen)
- Senare del av program, Bibliotekarie, distansutbildning, Högskolan i Borås (1 antagen)
- Biblioteks- och informationsvetenskap, masterprogram, Linnéuniversitetet (20 antagna)
