Den 1 juli blev det lag på att landets skolor ska ha bemannade skolbibliotek. Men i Göteborgs stad är det fortfarande 88 av 128 grundskolor som saknar skolbibliotek bemannat med fackutbildad personal.
– Det har varit väldigt tuffa tider ekonomiskt för skolorna – både här i Göteborg och nationellt. Det kanske gjort att rektorer prioriterat det som känns brinnande framför en skolbibliotekarie. Vi har inte heller en stark tradition av skolbibliotekarier i Göteborg, där man inte sett den här kompetensen som det hjälpmedel som det skulle kunna vara, säger Louise Greve, verksamhetsutvecklare och skolbibliotekssamordnare på grundskoleförvaltningen i Göteborgs stad.
Svårigheter med att hitta rätt kompetens är däremot inte anledningen till att så många skolor i Göteborg står utan bemanning inför hösten.
– Vi har absolut inte märkt att det varit svårt att rekrytera. Vi är också grannstad till Borås, där vi har Bibliotekshögskolan, säger Louise Greve och tillägger:
– Vi vet att det finns skolor i startläget att påbörja rekrytering. Så förhoppningsvis kommer det komma ut fler tjänster nu under hösten.
Att få elever i den kommunala grundskolan i Göteborg har tillgång till skolbibliotekariekompetens stod klart redan i två kartläggningar som förvaltningen gjorde 2019 och 2022. Den senare visade att det endast fanns åtta fackutbildade bibliotekarier på stadens skolbibliotek 2021.
– Bemanningen på skolbibliotek i allmänhet och tillgången till rätt kompetens var väldigt låg, säger Louise Greve.
I dag arbetar 32 skolbibliotekarier på sammanlagt fyrtio av stadens grundskolor. Bakom 17 av de nya tjänsterna ligger en satsning på så kallade processbibliotek, där skolorna kunnat söka bidrag motsvarande 40 procent av kostnaden för en heltidstjänst.
”Fler än två skolor blir väldigt svårt, både att delta i flera arbetslag och hålla kolla på eleverna. Sedan tar inköp, in- och utlån mycket tid.”
För att få tillgång till bidraget krävdes bland annat ett elevunderlag om max 600 elever per heltidstjänst samt att tjänsten inte fick delas upp på fler än två skolor.
– Fler än två skolor blir väldigt svårt, både att delta i flera arbetslag och att hålla kolla på eleverna. Sedan tar inköp och in- och utlån mycket tid. Och så är det planeringsarbetet som också behövs för att kunna vara en resurs, både för elever och pedagoger, säger Louise Greve och konstaterar att det är vanligt att man riktar in sig på biblioteksrummet, att det är fint och ordning på hyllorna.
– Men vårt fokus har varit att den pedagogiska biten också ska vara inkluderad, det som är skolbibliotekets uppdrag enlig skollagen.
Även om konceptet med processbibliotek nu avslutas kvarstår möjligheten att få bidraget utifrån samma kriterier som tidigare för grundskolorna i Göteborg. Förhoppningen är att staden genom det här ekonomiska incitamentet och genom att lyfta goda exempel ska få samtliga skolor att bemanna sitt skolbibliotek.
– I och med att det blev så pass bra så har vi valt att hålla fast vid samma form av finansiella stöd till skolor som väljer att anställa en fackutbildad skolbibliotekarie, säger Louise Greve.
Samtidigt är det fortfarande få grundskolor i staden som uppfyller lagkravet. Vilka utmaningar står ni inför nu?
– Jag tror att utmaningen, både hos oss här i Göteborg och nationellt, är att framhäva och visa hur man utnyttjar skolbibliotekariens kompetens. Att visa på vad det blir för skillnad ifall man har en fackutbildad skolbibliotekarie som kan hjälpa till med det läsfrämjande arbetet – men även med informationskompetensen – ute på skolorna.
