Privatekonomisk förlust att bli bibliotekarie

Med en nettolön om 18,3 miljoner kronor har de som läst en biblioteks- och informationsvetenskaplig utbildning lägst livslön av de 35 största utbildningsgrupperna inom Saco.

Bibliotekarierna har också en så kallad negativ avkastning på sin nettolivslön, vilket betyder att det är mer lönsamt att börja arbeta direkt efter avslutande gymnasiestudier.

– Det här är ju såklart problematiskt, både utifrån ett individperspektiv, men också utifrån ett bredare samhällsekonomiskt perspektiv. Väljer man att investera i en utbildning så ska man kunna förvänta sig att man i alla fall ska gå jämt ut över livet, säger Gilbert Fontana, utredare på Saco, som skrivit den nya rapporten.

Livslönerna för de olika akademikergrupperna varierar kraftigt. Till exempel är livslönen för personer med en biblioteks- och informationsvetenskaplig utbildning knappt hälften så hög som för läkarutbildade, som har högst livslön.

För akademiker som helhet ligger avkastningen, jämfört med en person som endast gått ut gymnasiet, i snitt på nio procent. Av de elva grupper med negativ avkastning ligger förskollärarutbildning och biblioteks- och informationsvetenskaplig utbildning lägst; båda med minus nio procent.

– Mönstret vi ser för de här elva utbildningarna är att de är kvinnodominerade och att de leder till yrken inom välfärden. Vi ser också att lönestrukturen i de här yrkena är ganska sammanpressad, med färre karriärmöjligheter inom yrkena, säger Gilbert Fontana.

”Vi ser också att lönestrukturen i de här yrkena är ganska sammanpressad, med färre karriärmöjligheter inom yrkena.”

Sacos beräkningar utgår ifrån att man arbetar fram till 66, men åldern för när ens utbildning blir lönsam varierar. Där läkarnas studietid är intjänad vid 32 års ålder skulle bibliotekarierna – för att inte gå förlust på sin utbildning – behöva arbeta fram tills 71.

Totalt räknar Saco med nio terminer för en högskoleutbildning. Här skulle man kunna tänka sig att utbildningarna för vissa yrken kortades. Men i bibliotekariernas fall visar det sig att även om studietiden bara var en termin vore det en privatekonomisk förlust.

– Vi tänker att den minsta tiden, rent teoretiskt, att genomföra en utbildning skulle vara en termin. Men både det, och att arbeta fram tills 71, är såklart helt orimligt.

Istället, säger Gilbert Fontana, är det mest framkomliga sättet en ordentlig löneökning, som för bibliotekariernas del skulle behöva vara 11,8 procent över alla löneutbetalningar under hela yrkeslivet.

– Här har arbetsgivarna ett ansvar. Dels kopplat till lön, men också att man ser till att det finns karriärmöjligheter. Det tror jag är de två viktiga delarna.

”Man ska komma ihåg att Sverige är bland de länder i OECD där utbildning lönar sig allra minst.”

I rapporten skriver Saco att en hög utbildningsnivå i befolkningen är starkt bidragande till samhällets samlade välståndsutveckling och att det därför är viktigt att en investering i högre utbildning också är lönsamt för den enskilde individen.

Om de ekonomiska incitamenten att studera en högskoleutbildning däremot inte är tillräckligt starka, finns risken att Sverige tappar att Sverige tappar sin ställning som kunskapsnation och får svårt att behålla kompetens.

– Risken är att våra bästa talanger väljer att lämna Sverige och att vi får problem att attrahera högutbildad kompetens från utlandet. Man ska komma ihåg att Sverige är bland de länder i OECD där utbildning lönar sig allra minst. Så det här är allvarligt, säger Gilbert Fontana.

Samtidigt skriver ni i rapporten att det, utöver de privatekonomiska incitamenten, ändå finns goda anledningar att studera på högskolenivå?

– Ja, absolut. Lön och löneutveckling är såklart viktigt i valet när man ska välja utbildning. Men att välja en utbildning och ett ämne som man är intresserad av och som leder till ett yrke som man vill arbeta med tycker jag är det mest centrala.