I DIK:s nya rapport om språkbranschen vittnar översättarna om att deras ersättningar sjunkit, bland annat på grund av internationell prispress, pandemi, lågkonjunktur och förändringar i bokbranschen – men också på grund av AI.
Utmaningen i att få rimligt betalt är något som Anna Troberg, förbundsordförande DIK, själv känner igen.
– Jag har själv jobbat som skönlitterär översättare en gång i tiden och det är deprimerande att problemen som fanns då fortfarande finns nu. Det visar att det är hög tid att arbetsgivare och uppdragsgivare börjar betala skäliga ersättningar för arbetet som översättare gör.
I rapporten svarar 85 procent av översättarna att deras arbetsuppgifter har förändrats av AI och nästan var tredje att de påverkats i hög grad. Nära hälften av översättarna, 46 procent, svarar att ersättningarna för deras arbete blivit lägre till följd av AI-utvecklingen. Sammantaget upplever 63 procent av de egenföretagande översättarna att ersättningen har försämrats.
Anna Troberg säger att den pågående trenden med uppdragsgivare som försöker pressa priserna genom att låta översättare språktvätta AI-översatta texter är ”extremt tråkig”.
– Det är översättaren som utifrån sin kompetens ska avgöra när AI är ett bra verktyg. Översättning görs bäst av den som har språklig kompetens och till exempel kulturell kompetens, för översättning handlar inte bara om att översätta ord för ord.
"Det är hög tid att arbetsgivare och uppdragsgivare börjar betala skäliga ersättningar för arbetet som översättare gör," säger Anna Troberg.
Lägst månadslön bland de olika språkyrkena är det också översättarna som får ut, i snitt 30 600 kronor i månaden där en stor del kan förklaras med att de i hög grad är egenföretagare.
Av respondenterna i undersökningen har översättarna den högsta andelen egenföretagare, kombinatörer eller egenanställda: 75 procent. Egenföretagare svarar också i högre grad att de ganska eller mycket ofta arbetar mer än de får betalt för (38 procent), jämfört med tillsvidareanställda (20 procent).
Bland översättarna är det 63 procent som har fortbildat sig de senast två åren. För den här gruppen är det främsta hindret som anges att man inte haft tid eller utrymme att vidareutbilda sig. Något som Anna Troberg ser skäl att andra på.
– AI kommer oundvikligen förändra mycket inom översättaryrket och då är kompetensutveckling viktigt. Det är ännu en anledning till att ersättningarna måste upp. Fortbildning är inte gratis, men nödvändigt för att man ska hänga med i utvecklingen och även i fortsättningen leverera bra översättningar.
DIK:s fem krav för språkbranschen
- AI ska användas ansvarsfullt och där det gör störst nytta
- Bättre stöd för omställning och kompetensutveckling
- Ökad trygghet för egenföretagare och höjda ersättningar
- Fler kollektivavtal och ett tydligare arbetsmiljöansvar
- Mer resurser till tolktjänsten och ökad likvärdighet
Källa: Språkbransch i förändring – en rapport om arbetsmiljö, arbetsvillkor och AI:s påverkan på språkbranschen, DIK 2024.
Om DIKs rapport
Undersökningen som ligger till grund för resultaten genomfördes 8 april till 8 maj 2024 och besvarades av 247 personer, vilket ger en svarsfrekvens om 46 procent. Enligt DIK speglar de som svarat branschen väl. Samtidigt finns det cirka 4 500 personer i Sverige som arbetar som översättare, tolkar, lingvister m.fl, enligt SCB:s yrkesregister. Eftersom antalet svarande på enkäten är relativt få skriver DIK därför att resultaten därför bör tolkas med viss försiktighet.
