När Magasin K går igenom sökande till landets biblioteksprogram syns en ökning av söktrycket med hela 26 procent. 2 783 ansökningar har kommit in till de tolv biblioteksprogrammen i höst, jämfört med 2 215 förra året.
Men trots ett ökat söktryck antas inte fler personer. Tittar vi på antalet antagna till biblioteksprogrammen blir det ett minusresultat – med 7 färre antagna vilket ger en minskning om 1,7 procent. Det kan jämföras med antalet antagna till landets samtliga högskoleutbildningar, som ökade med sex procent.
Att färre antas till höstens biblioteksprogram har sin förklaring. För där några av lärosätena antagit någon enstaka mer har Linnéuniversitetet dragit ner på antalet antagna från 50 till årets 40, vilket beror på att man startar ett nytt masterprogram i biblioteks- och informationsvetenskap som drar igång i vår.
– Vi har högt söktryck och ser att många redan har en kandidatutbildning med sig, man kanske är lärare eller socionom. Att vi nu kan erbjuda en bredare utbildningspalett tycker vi är väldigt positivt. För det behövs fler bibliotekarier, inte minst med det nya lagförslaget, säger Hanna Carlsson, docent och ansvarig för det nya programmet.

Hanna Carlsson, docent och ansvarig för det nya biblioteksprogrammet på Linnéuniversitetet.
Femton helårsstudenter ska gå den nya mastern, men institutionen har bara fått finansiering för ytterligare fem från universitetet. För att få ekonomin att gå ihop har institutionen därför minskat på platserna till höstens kandidatprogram.
– Att vi skulle få femton nya studieplatser fanns inte på kartan. Det är hård konkurrens om de statliga medlen där vi är en liten droppe i ett stort maskineri, säger Hanna Carlsson.
Hon tillägger att även om universiteten är autonoma har regeringens synpunkter, som syns i forskningspropositionen och till vilka lärosäten man ökar medlen, betydelse.
– Alla signaler vi får är att samhällsvetenskap och humaniora kommer få mindre resurser under kommande år och det man pratar om är snarare neddragningar. Så att vi får möjlighet att starta ett nytt program är vi jätteglada för.
”Alla signaler vi får är att samhällsvetenskap och humaniora kommer få mindre resurser under kommande år.”
Magasin K har tidigare räknat ut att det kommer behövas 1 300 nya skolbibliotekarier när den nya lagen om bemannade skolbibliotek blir verklighet 2025. Dessutom väntas stora pensionsavgångar i hela bibliotekssektorn.
I våras uppvaktade också lärosätena med biblioteks- och informationsvetenskap Utbildningsdepartementet, för att diskutera behovet av fler bibliotekarier och utbildningsplatser. Även Svensk biblioteksförening deltog i mötet där ett gemensamt önskemål lades fram om en utökning av utbildningsplatserna i ämnet med tjugo procent. Men inget har hänt.
Pamela Schultz Nybacka, programsamordnare och grundare av bibliotekarieutbildningen på Södertörns högskola var med på mötet. Hon säger att Utbildningsdepartementet hänvisar till att alla lärosäten själva fördelar sina studieplatser, att det handlar om lärosätenas autonomi. Ett svar hon inte köper.
– Autonomi är visserligen viktigt, men för mig är det inte ett argument som håller i detta fall, eftersom det här rör en förväntad lagändring. Då borde också staten kunna ge direktiv till statliga lärosäten för att säkra villkoren för reformen, säger Pamela Schultz Nybacka.

Pamela Schultz Nybacka är programsamordnare och grundare av bibliotekarieutbildningen på Södertörns högskola.
På mötet kom lärosätena även med idén att de med riktade medel gemensamt under en tillfällig period skulle kunna ge en ettårig nischad magisterutbildning för skolbibliotekarier, men inte heller det har de fått respons på.
– Vi har varit beredda att anpassa våra utbildningar under en begränsad period för att komma tillrätta med det bibliotekarieunderskott som med största sannolikhet kommer att bli en realitet, säger Hanna Carlsson och tillägger att hennes institution gärna skulle vilja utbilda fler bibliotekarier.
Även Pamela Schultz Nybacka säger att de skulle vilja anta fler, men betonar att det kräver mer resurser i form av personal och ersättning. Eftersom det är svårt att hitta disputerade lärare i ämnet, behövs det dessutom satsningar på forskarutbildning.
– Rekrytering inom akademin är en långsam kvalitetsprocess. Eftersom vi inte har fått några säkra besked att gå på drar det ut ännu mer på tiden. Vi tappar momentum.
”Det är optimistiskt att vi kan öka platserna hos oss ens till hösten 2026.”
En ytterligare idé, som Södertörns högskolas rektor föreslagit, är en uppräkning av den statliga ersättningen för studieplatser på lärosätena med bibliotekarieprogram – vilket skulle bli en morot för lärosätena att omrikta resurserna till fler platser. Men inte heller det är gjort, säger Pamela Schultz Nybacka och tillägger att om Södertörn skulle öka platserna till hösten 2025 hade de behövt besked redan i våras.
– Nu skulle jag säga att det är optimistiskt om vi kan öka platserna hos oss ens till hösten 2026. Mitt aktuella hopp står nu till lärarutbildningen på högskolan – att de viker undervisningstimmar och satsningar på nya kurser till skolbiblioteksfrågan i samarbete med oss.
Hon beskriver lagförslaget som den ”enklaste och tydligaste reformen för en bred och allomfattande skolutveckling för elevernas bästa – och särskilt för dem som behöver det mest”.
Men för att lagen ska få effekt är det alltså avgörande att det blir personer med kompetens inom ämnet som bemannar biblioteken, tillägger Hanna Carlsson.
– Att det inte blir skolsekreteraren eller vaktmästaren utan en person med akademisk examen som bemannar skolbiblioteket – det är centralt för att det här förslaget ska få en lyckad utkomst, säger hon.
Flest sökte till Södertörn
Totalt antal sökande, samt antagna inom parentes, till landets biblioteks- och informationsvetenskapliga program som ges i höst.
- Bibliotekarieprogrammet, Södertörns högskola: 642 (55)
- Bibliotekarie, Högskolan i Borås: 387 (90)
- Masterprogram i Biblioteks- och informationsvetenskap, distansutbildning, Högskolan i Borås: 386 (66)
- Biblioteks- och informationsvetenskap – kandidatprogram, Umeå universitet: 328 (45)
- Biblioteks- och informationsvetenskap, Linnéuniversitetet: 315 (40)
- Masterprogram i ABM – Biblioteks- och informationsvetenskap, Uppsala universitet: 289 (21)
- Masterprogram i arkivvetenskap, biblioteks- och informationsvetenskap respektive museologi (ABM), Lunds universitetet: 255 (47)
- Masterprogram i ABM – Biblioteks- och informationsvetenskap, Uppsala universitet: 122 (26)
- Senare del av program, Bibliotekarie, distansutbildning, Högskolan i Borås: 47 (2)
- Senare del Biblioteks- och informationsvetenskap – kandidatprogram, T3, T5, Umeå universitet: 11 (3)
- Senare del av program, Bibliotekarie, distansutbildning, Högskolan i Borås: 1 (2)
- Senare del av program, Bibliotekarie, Högskolan i Borås: 0 (2)
Källa: UHR
Fotnot: Ytterligare fyra program startade vårterminen 2024. Till dem var det totala antalet sökande 1 060, varav 1 045 sökte till Linnéuniversitetets distansutbildning i biblioteks- och informationsvetenskap. 90 personer antogs till det programmet. Till de övriga tre programmen antogs endas en person.