I dagarna kom ny statistik från SCB som visar att andelen kvinnor inom kommunikation är högre i dag än för fem år sedan. Kvinnorna har ökat från 68 till dagens 70 procent bland de anställda, från 52 till 57 procent för mellancheferna och från 62 till 65 bland de högre cheferna. Det här, menar Johanna Rickne, professor i nationalekonomi vid institutet för social forskning på Stockholms universitet, är något som branschen behöver hålla ögonen på:
– Det tickar upp, långsamt men säkert. Samtidigt som vi vet att yrken som gått från att vara mansdominerade till kvinnodominerade över tid, som lärare – där kan statusen sjunka. Och när statusen sjunker, sjunker lönerna.
Hon tillägger att det faktum att andelen kvinnor ökar på alla befattningsnivåer inom kommunikation är bra, eftersom det tyder på att det inte tillkommit skevheter när det gäller vem som blir befordrad.
– Men att andelen kvinnor ökar i hela yrket, det kan ändra synen på status och lön på lång sikt.
Förutom sämre lön, vad kan lägre status leda till?
– En sak är att det i allmänhet anses behövas mindre kompetens till yrken som är dominerade av kvinnor, att barnomsorg ses som enklare än it-tekniker. Den typen av värdering förekommer fortfarande på arbetsmarknaden i dag.
Så vad kan hända med ett yrke där andelen kvinnor ökar?
– Att det uppfattas som mindre kompetensbaserat. Vilket påverkar tankar om värdet som yrket har. Hur mycket betalt det ska ha, hur mycket kunskap som krävs, hur mycket ansvar det anses innehålla. Tänker man att det är något som alla kan göra? Den typen av värderingar – som att när män utför ett yrke är det väldigt svårt och viktigt men att när kvinnor gör det tenderar det att uppfattas som mindre svårt och viktigt, säger Johanna Rickne.
Vi som forskar på området brukar prata om en glashiss som kan gynna män inom kvinnodominerade yrken.
Den nya statistiken visar alltså att 70 procent av alla anställda inom kommunikation, information och PR är kvinnor och att andelen är något lägre bland cheferna, där 57 procent av mellancheferna och 65 procent av de högre cheferna är kvinnor. Den här skillnaden i könsfördelning mellan anställda och chefer tycker inte Johanna Rickne är särskilt uppseendeväckande.
– Det är inte jättestora skillnader, som inom akademin. Men det är inte heller en perfekt representation uppåt.
Att fortsätta jämföra hur cheferna speglar de anställda är ändå viktigt, säger Johanna Rickne, eftersom ett stort gap kan antyda att kompetens går förlorad när kvinnor från lägre nivåer inte ges utrymme att avancera.
– Vi som forskar på området brukar prata om en glashiss som kan gynna män inom kvinnodominerade yrken.
Den här glashissen, som alltså manliga medarbetare får åka, är en symbol för det faktum att män oftare blir befordrade till mellanchefer inom kvinnodominerade yrken. Att det blir så beror enligt Johanna Rickne på att männen skiljer sig från den kvinnliga normen och att män associeras med ledarskapsförmåga.
– Det här gäller framförallt kvinnodominerade yrken där själva jobbet anses som stereotypt kvinnligt, som sjuksköterska. Där kan man se en dynamik där en större andel kvinnor längre ner i hierarkierna leder till att männen flyttas upp.
Så gjorde vi
Statistiken är hämtad från SCB:s yrkesregister, där de nyaste siffrorna släpptes 7 mars 2024 och gäller 2022. Siffrorna fem år tillbaka i tiden gäller 2017. Yrkeskoderna vi tittat på är ”informatörer, kommunikatörer och PR-specialister”, samt ”informations-, kommunikations – och PR-chefer”, nivå 1 samt nivå 2.
När Magasin K senast publicerade statistik över könsfördelningen inom kommunikation, vilket gällde 2020, tog vi även med yrkesgruppen anställda marknadsförare, samt egna företagare inom både kommunikation och marknadsföring. Det förklarar att andelen kvinnor var 62 procent i den artikeln. Tittar man bara på anställda ”informatörer, kommunikatörer och PR-specialister” låg andelen kvinnor 2020 på 69 procent.
Magasin K har även brutit ner SCB:s statistik på olika sektorer. På den privata sidan inom kommunikation är 67 procent av de anställda, 52 procent av mellancheferna och 63 procent av de högre cheferna kvinnor.
I offentlig sektor är däremot andelen kvinnor lägre bland de anställda, 74 procent, jämfört med mellanchefer och högre chefer, där andelen kvinnor på båda befattningarna ligger på 78 procent.
Att andelen män över lag är större bland kommunikatörer i privat sektor speglar resten av arbetsmarknaden, säger Johanna Rickne:
– Kvinnor tar fortfarande större ansvar i hemmet och därför blir det att de går in på offentliga jobb. Där är det oftast större flexibilitet med ledighet och kortare arbetsdagar, samtidigt som lönerna brukar vara lägre.
Vad räknar ni forskare som en jämn könsfördelningen i dag?
– Det är fortfarande 40/60 som vi brukar säga. Så kommunikation är ett kvinnodominerat jobb.
Så är könsfördelningen på arbetsmarknaden i stort
Bland landets samtliga anställda är 49 procent kvinnor och 51 procent män. För anställda med en eftergymnasial utbildning på tre år eller mer är i stället 61 procent kvinnor och 39 procent män.
Senast SCB tittade på andelen chefer var för 2016, då 60 procent av alla landets chefer var män. I alla branscher utom tre skiljde sig chefernas könsfördelning ifrån de anställdas, med en högre andel män bland cheferna.
