En jämn könsfördelning anses råda då andelen kvinnor respektive män i en grupp är 40 till 60 procent eller jämnare. Bland de yrkesverksamma i DIK:s olika branscher är strax över 60 procent kvinnor, visar Magasin K:s genomgång av SCB:s senaste yrkesstatistik.
Bryter man ner yrkesgrupperna ser det däremot mer olika ut. Kategorin arkeologer och specialister inom humaniora, som bland annat rymmer kulturvetare och forskare inom olika humanistiska ämnen, sticker ut genom att ha en närmast jämn könsfördelning, med drygt 52 procent kvinnor.
Bilden känns igen av Karl-Johan Lindholm, under en kort tid verksam som uppdragsarkeolog i början av 2000-talet och i dag prefekt på Institutionen för arkeologi och antik historia på Uppsala universitet, ett av sju lärosäten i landet som utbildar arkeologer.
– Jag är glad och stolt över statistiken. Det är en styrka att vi inte har någon obalans, varken i kåren eller på utbildningen. Hälften av våra professorer på institutionen är kvinnor och det tror jag bidrar till att kvinnliga studenter kan skapa sig visioner om yrket som en möjlig karriärväg, säger han.
Karl-Johan Lindholm är prefekt på Institutionen för arkeologi och antik historia på Uppsala universitet, där bland annat ett av landets sju arkeologprogram finns. Foto: Mikael Wallerstedt
Fördelningen bland de yrkesverksamma speglas också bland studenterna på Karl-Johan Lindholms institution, där i snitt hälften varit kvinnor det senaste decenniet.
– Att det ser så bra ut inom just arkeologin tror jag har att göra med att ämnet är väldigt brett. Det finns möjligheter att fördjupa sig i naturvetenskapliga metoder, tolkande metoder eller i textilarkeologi, säger han men tillägger att han inte menar att vissa ämnen skulle vara kvinnliga eller manliga, utan att de många ingångarna gör att fler individer kan hitta en nisch som passar dem.
Ytterligare en av DIK:s branscher är jämställd. Det är den kreativa sektorn, med bland annat grafiska formgivare och speldesigner, där drygt 58 procent av de yrkesverksamma är män. Inom museisektorn, kommunikationsbranschen och bland tolkar och översättare kan däremot inte könsfördelningen anses vara jämn, i dessa yrkesgrupper är mellan 62 och 66 procent kvinnor. Men det ser ändå bättre ut än på bibliotek och arkiv som utmärker sig med en andel om drygt 76 procent kvinnor.
Rikard Friberg von Sydow är föreståndare för avdelningen Arkivvetenskap, biblioteks- och informationsvetenskap samt för Bibliotekarieprogrammet på Södertörns högskola, där både arkivarier och bibliotekarier utbildas. Han känner igen bilden av en kvinnodominerad kår och säger att det är en fråga som diskuteras med jämna mellanrum i såväl arkivariernas som bibliotekariernas branschorganisationer. Själv har han en bakgrund som arkivarie och han säger att kåren brottas med många felaktiga föreställningar om yrket.
– Det finns en syn hos allmänheten att vi sitter ensamma i en källare, trots att det varit ett utåtriktat yrke i alla fall de senaste tjugo åren. Men trots att vi kämpar med den bilden verkar det ta väldigt lång tid att förändra de fördomar som finns, säger Rikard Friberg von Sydow.
Man får ett bättre gränssnitt mot samhället om man speglar samhället i stort. Det är mitt utgångsläge, men sedan har vi begränsade verktyg.
Han gör en snabb överslagsräkning som visar att 73 procent av nybörjarna i år på Arkivprogrammet är kvinnor. Motsvarande siffra för Bibliotekarieprogrammet är 83 procent.
– Men att kvinnorna är fler, så ser det ut på hela Södertörns högskola. Det enda programmet där majoriteten är män är det i speldesign, säger Rikard Friberg von Sydow.
Att de som utbildar sig till arkivarier till en högre grad är kvinnor tror han kan ha att göra med att många kommer till utbildningen från andra humanistiska ämnen, där andelen kvinnliga studenter redan är relativt hög. Många äldre studenter har också en administrativ bakgrund, vilket han också uppfattar som en kvinnodominerad bransch.
Rikard Friberg von Sydow är föreståndare för avdelningen Arkivvetenskap, biblioteks- och informationsvetenskap samt för Bibliotekarieprogrammet på Södertörns högskola. Foto: Anna Friberg von Sydow
Varför de som läser till bibliotekarie i så hög grad är kvinnor förklarar Rikard Friberg von Sydow och hans bibliotekariekollegor på avdelningen framför allt med intresset för skönlitteratur, vilket ofta är vad som driver sökande till Bibliotekarieprogrammet.
– Och även om det är svårt att förstå – jag läser själv väldigt mycket – verkar det finnas en stor övervikt av kvinnor i den del av befolkningen som läser skönlitteratur.
Andra faktorer som han och kollegorna ser är att bibliotekarieyrket ses som ett kall, som så många andra kvinnodominerade yrken, samt att det är lågavlönat. Men vad det än beror på upplever inte Rikard Friberg von Sydow att det är så mycket mer de kan göra för att förändra situationen än att se till att intervjuerna med alumner på avdelningens hemsida är lika delar kvinnor och män.
– Södertörns högskola har ett allmänt mål om att man vill ha en diversifierad studentgrupp, men vi på vår avdelning har vi ingen särskild plan för det här. Man kan inte göra så mycket handfast, vi måste ju ta in de som söker.
Trots det skulle Rikard Friberg on Sydow gärna se att mångfalden var större inom arkiv- och bibliotekariesektorn.
– Man får ett bättre gränssnitt mot samhället om man speglar samhället i stort. Det är mitt utgångsläge, men sedan har vi begränsade verktyg. Den förändring som borde ske i attityder måste hela branschen, och inte bara vi inom akademin, arbeta med.
Könsfördelningen i DIK:s branscher
Andel kvinnor i procent
- Kommunikation (kommunikatör, pr-specialist, marknadsförare m.fl.): 62,2 procent
- Kreativ sektor (grafisk formgivare, speldesigner m.fl.): 42,4 procent
- Museum (intendent, curator, antikvarie m.fl.): 65,8 procent
- Arkeologi och humaniora (arkeolog, kulturvetare, forskare inom humaniora m.fl): 52,5 procent
- Bibliotek och arkiv (bibliotekarier och arkivarier m.fl.): 76,2 procent
- Språk (översättare, tolkar och lingvister m.fl.): 65,7 procent
Källa: SCB:s yrkesregister, anställda samt egna företagare, år 2020.
På DIK:s senaste kongress togs beslutet att frågan om mångfald och inkludering ska vara högt prioriterad.
– För kansliets del betyder det att vi behöver kartlägga hur vår representativitet ser ut och utifrån det utforma bra och effektiva insatser för att komma till rätta med den snedfördelning vi upptäcker, säger Hillevi Good som är kommunikationschef på DIK.
Totalt är 76 procent av DIK:s medlemmar kvinnor. Att den siffran skiljer sig från den totala bilden för branscherna, där 60,5 procent är kvinnor, beror troligen på att professioner med mer ojämn könsfördelning i högre grad väljer att vara medlemmar i DIK.
– Så när det gäller att komma till rätta med könsfördelningen i förbundet kan en lösning till exempel vara att teckna fler kollektivavtal på byråsidan och få med sig fler medlemmar i den sektorn, säger Hillevi Good.
Att höja lönerna och att förbättra villkoren inom de kvinnodominerade yrkena är också något som hon tror kan förbättra snedfördelningen.
– Man kan anta att fler män kommer söka sig till yrken där villkoren är bättre. Det är en viktig uppgift för oss som fackförbund, och för arbetsgivarna förstås.
Hillevi Good är kommunikationschef på DIK och en av dem på förbundskansliet som arbetar med rekrytering av nya medlemmar.
Hillevi Good lyfter också att DIK är ett akademikerförbund och att kvinnorna i dag både är fler, samt i högre grad tar examen, på landets högskolor och universitet.
– Det är välstuderat att svensk arbetsmarknad är könssegregerad. Människors utbildningsval grundläggs tidigt i livet och beror på en mängd förhållanden som ingen enskild aktör kan avhjälpa. Utan det är flera samhällsinstitutioner som måste dra åt samma håll.
Förutom att försöka teckna fler kollektivavtal på byråsidan och kämpa för bättre villkor och högre löner, finns det något mer DIK kan göra för en mer jämn könsfördelning i förbundet och i de branscher där frågan är aktuell?
– DIK:s expertgrupp för studenter menar att kunskapen om könsstereotyper och breddad rekrytering skulle behöva öka bland alla som möter elever: som lärare, studievägledare och yrkesvägledare. De pekar också på att samarbetet mellan grund- gymnasie- och högskola måste öka. Det är en viktig grund för om individen ska hamna i ett akademikerförbund.
Fotnot. Siffran 76 procent kvinnor bland DIK:s medlemmar gäller juni 2022.
