– Ja, det är en bild på bajs. Tyckte du det var roligt?
Kulturminister Jeanette Gustafsdotter skojar med barnen på Kista bibliotek. Pressträffen inleds med att ministern läser högt ur en barnbok. Barnen tycks dock något distraherade av smattrande blixtar från journalistkåren på plats. Jeanette Gustafsdotter ska i dag presentera en ny nationell biblioteksstrategi, något som låtit vänta på sig.
Redan för tre år sedan lämnades utredningen “Demokratins skattkammare” över till kulturdepartementet, sedan dess har många undrat varför förslag såväl som handling dröjer.
När den nya strategin nu läggs fram innebär det att Kungliga biblioteket (KB) får i uppdrag att bland annat stärka den digitala utvecklingen för vissa prioriterade målgrupper. Satsningen Stärka bibliotek får 75 miljoner extra, totalt nu 150 miljoner för 2022, för att öka tillgänglighet och utbud på bibliotek runt om i landet.
Men flera av de brännande ämnen som debatterats inom branschen lyser med sin frånvaro, åtminstone i form av skarpa satsningar. Det rör bland annat den tidigare utredning som slagit fast att alla skolbibliotek i Sverige bör vara bemannade samt massdigitalisering för att bevara och förenkla tillgången till material på biblioteket.
– Biblioteksverksamheten står inför flera utmaningar, ojämlik tillgång till bibliotek, ojämnt utbud av litteratur på annat språk än svenska, minskat antal bibliotekbesök och lån, säger Jeanette Gustafsdotter som inleder pressträffen med att säga att bibliotek är “demokratins högborg”.
”Det viktigaste är att vi nu tar ett första steg framåt där vi befäster hur viktiga biblioteken är.”
– Det viktigaste är att vi nu tar ett första steg framåt där vi befäster hur viktiga biblioteken är. Med denna strategi så stärker vi också biblioteken framåt.
Anna Troberg, ordförande för fackförbundet DIK, är dock kritisk:
– Mycket väsen för nästan ingenting. Det är sex år sedan KB fick uppdraget att ta fram ett förslag till strategi, tre år sedan de levererade den och detta är vad vi får? De skarpa förslagen lyser med sin frånvaro och centrala frågor som skolbibliotek, digitalisering och kompetensförsörjning lämnas löst hängande i luften, trots att det finns ett akut behov av att lösa dem. Fina ord och visioner i all ära, men var är den politiska handlingskraften?
”Det är ett magert resultat.”
Även Johanna Hansson, ordförande i Svensk biblioteksförening, anser att många frågor hänger i luften.
– Jag tycker det är ett magert resultat. Eftersom det har gått så lång tid, och det här läggs fram efter budgetprocesserna, så var mina förväntningar inte jättehöga i det här läget och man presenterar inte några lösningar på problemen som finns, säger Johanna Hansson och fortsätter:
– Redan när uppdraget att ta fram strategin kom, så identifierande man ett antal knäckfrågor som bland annat handlade om digitalisering av svenskt tryckt material, e-böcker på folkbiblioteken och hur de olika ansvarsnivåerna ska samverka. Frågorna är alltså redan ställda, men de får inga svar.

Johanna Hansson, ordförande i Svensk biblioteksförening, saknar svar på viktiga frågor i strategin.
Frågan om bemannade skolbibliotek saknas i strategin. Kulturminister Jeanette Gustafsdotter lyfter hur viktiga biblioteken är för att bryta segregation och att likvärdigheten runt om i landet måste stärkas, men säger att anledningen till att strategin inte innebär en satsning på bemannade skolbibliotek är att “frågan ligger på utbildningsdepartementet”.
– Där finns en utredning som bereds och den är fortsatt viktig. Men man ska också komma ihåg att skolbibliotek och lokalerna också till stor del är en kommunal fråga.
Vad gör det för skillnad med ett icke-bemannat och ett bemannat skolbibliotek enligt dig?
– Utbildade bibliotekarier är magiska, det är ingen tvekan om det. De kan se skolelevernas behov och också tipsa om vilka böcker de ska läsa för att hela tiden kunna utveckla sin kunskap. Så bemannade skolbibliotek är ju att föredra.
”Utbildade bibliotekarier är magiska, det är ingen tvekan om det.”
På frågan om varför strategin inte går längre när det kommer till digitalisering säger Jeanette Gustafsdotter att “massdigitalisering är en väldigt svår och komplex fråga” där man behöver ta hänsyn till bland annat upphovsrättsliga aspekter.
– Det är en viktig fråga som många vill se en lösning på. Men det är också jätteviktigt att vi går rätt där, det är inte så att vi inte kommer att fortsätta arbetet utan tvärtom. Jag vill inte föregå kommande budgetprocesser, men det är en viktig fråga. Tar vi till exempel utlåning av e-böcker så har vi lagt i strategin att regeringen kommer ta initiativ till rundabordssamtal med berörda parter så vi får höra vad som är största problemen, vad de ser för lösning och hur vi ska kunna jobba framåt.

Daniel Forsman, stadsbibliotekarie i Stockholm, är generellt positiv till strategin.
Kritiken till trots är Daniel Forsman, stadsbibliotekarie i Stockholm, generellt positiv.
– Äntligen! Alla har väntat på vilken inriktning vi ska ha, det har hämmat utvecklingen, man vill veta att man ligger i linje med hur regeringen vill att biblioteken ska utvecklas. Det är skönt att få en riktning att jobba efter.
Daniel Forsman är särskilt positiv till satsningen på mångspråkig biblioteksverksamhet, samt att Kungliga biblioteket och Kulturrådet får ett gemensamt uppdrag att göra ett analysarbete för hur man ska komma vidare.
– Utredningsarbetet var väldigt omfattande och skapade många förväntningar som kan göra det svårt för hela biblioteksväsendet att förhålla sig till. Alla har haft förhoppningar om att “sina delar” ska komma med, säger han och fortsätter:
– Det är klart att det hade varit fantastiskt om vi hade fått en jättesatsning och en massa pengar, men det här är ändå en orientering och en sammanfattning över var vi står så vi kan peka ut en ny riktning.
”Det är klart att det hade varit fantastiskt om vi hade fått en jättesatsning och en massa pengar, men det här är ändå en orientering och en sammanfattning över var vi står.”
Elin Nord, bibliotekarie och styrelseledamot i DIK, är en av dem som hade förväntat sig mer.
– Min spontana reaktion är att det är mycket tyckande och stora ord, men få skarpa förslag. Flera av de områden som jag personligen hade hoppats på, som en utlåningsplattform för e-böcker och bemannade skolbibliotek, finns det inte så mycket konkret kring. Det finns ju ett gott underlag i den utredning som tog fram till 2019, säger Elin Nord.
Johanna Hansson på Svensk biblioteksförening efterlyser också något mer än runda bords-samtal om e-boksfrågan.
”Stärkta bibliotek-satsningen är en lappa och laga-lösning.”
– Det hade varit rimligt att man hade hittat en väg framåt med e-böckerna på folkbiblioteken. Antingen nationell finansiering eller att man hade tydliggjort var ansvaret ligger. Stärkta bibliotek-satsningen är också en lappa och laga-lösning eftersom den kommunala finansieringen är otillräcklig – nu fortsätter man med det och det är inte framåtsyftande. Det svenska kulturarvet borde kunna digitaliseras, på samma sätt som har gjorts i andra länder.