Plötsligt avlöser kriserna varandra. Först två år med coronapandemin. Sedan anföll Ryssland Ukraina, och säkerhetspolitiken fick ett rejält uppsving på den svenska agendan. Händelserna sammanfaller med diskussionen om bibliotekens roll i totalförsvaret.
Frågan lyftes i förslaget till nationell biblioteksstrategi som KB överlämnade till regeringen 2019. Den fångades upp av DIK men också av engagerade bibliotekarier som diskuterar och nätverkar för att höja medvetandet runt frågan i bibliotekssfären.
Maja Joyce, folkbibliotekarie på Älta bibliotek, genomförde 2020 ett uppsatsarbete i biblioteks- & informationsvetenskap vid Uppsala universitet. I uppsatsen ”En kugge i krigsapparaten” undersökte hon, tillsammans med Camilla Wallin Lämsä, bibliotekens roll i svensk kris- och krigsberedskap. De intervjuade totalt 15 yrkesverksamma personer inom biblioteksfältet, från bibliotekarier till forskare. I undersökningen fann de att nästan alla problematiserade frågan ur ett demokratiperspektiv, men med olika infallsvinklar.
– De bibliotekarier som var positiva såg ett totalförsvarsuppdrag som en förlängning av bibliotekets redan befintliga demokratiuppdrag. Medan de som var kritiska såg det mer som ett möjligt legitimitetsproblem, om de skulle förlora sitt oberoende, säger Maja Joyce.
– Det är lätt att biblioteken för en diskussion inom professionen som sedan inte når ut. Vi skulle behöva stå lite mer på barrikaderna, kanske, säger Maja Joyce, bibliotekarie på Älta bibliotek.
Från DIK:s sida ser man positivt på totalförsvarsidén – förutsatt förstås att uppdraget får den finansiering som krävs. Utökat ansvar bör medföra mer resurser, menar ordförande Anna Troberg. Det kan handla om pengar men också personal. Det är brist på bibliotekarier och det utbildas för få. Många bibliotek som är underbemannade har redan i fredstid svårt att klara verksamheten. Det går inte bara att lägga på dem nya uppgifter utan att skjuta till extra stöd.
Men innan man tar ställning till finansiering krävs ett tydligt uppdrag. Vad förväntar sig samhället av biblioteken i kristid, eller kanske till och med i krigstid?
– Den delen av totalförsvaret där biblioteken skulle kunna ha en roll är inom det psykologiska försvaret. Det handlar till exempel om att stärka befolkningens motståndskraft mot desinformation. Den kan spridas av allt från en stolle på nätet till främmande makt som aktivt och systematiskt går in med trollfabriker och försöka förstöra. Då behövs kunskap i hur man värderar och hittar viktig information, alltså media- och informationskunskap.
Landets bibliotek har en upparbetad infrastruktur och stor samlad kunskap. Men för att allt detta ska komma till användning på bästa sätt i ett totalförsvar återstår många diskussioner mellan åtskilliga aktörer, framhåller Anna Troberg. Hon välkomnar det nya expertnätverket i Svensk biblioteksförening, grundat 2021, som arbetar för att lyfta medvetenheten i frågorna inom bibliotekssfären.
– Den delen av totalförsvaret där biblioteken skulle kunna ha en roll är inom det psykologiska försvaret, säger Anna Troberg, förbundsordförande DIK.
Expertnätverket för bibliotekens roll i totalförsvaret skulle egentligen ha inlett sitt arbete redan 2020, men förhalades ironiskt nog av en kris – pandemin.
Å andra sidan har pandemin sannolikt gjort sitt till för att höja både medvetenheten och engagemanget, tror Jenny Lindmark Svedgård, biblioteksutvecklare i Region Västerbotten och kontaktperson i nätverket.
– Vi var lite yrvakna i början på pandemin. Jag kunde se bara på mina 15 kommuner, hur några bibliotek aldrig fick upp plexiglas vid disken, medan andra fick det för att någon ”kände en kille på sin partners jobb som kunde hänga upp plexiglas”, säger hon.
Yrvakna eller ej – coronakrisen fick till följd att folkbiblioteken växlade till ett nytt läge och personal kunde visa styrka, driv och kreativitet för att snabbt hitta lösningar på nyuppkomna problem. Pandemin ledde till exempel till en enorm digital transformation för folkbiblioteken. Allt från att man blev bättre på upphovsrätt på nätet till att man fick en tydligare och mer samlad kommunikation på webben.
Vad som saknades var däremot en övergripande plan för verksamheten under en samhällskris.
– När pandemin bröt ut så hittades det på många fiffiga lösningar, men det kanske inte var så samlat, säger Jenny Lindmark Svedgård. Man valde till exempel att dela länkar till viktiga myndigheter på sin egen bibliotekswebb. Och det är ju inte fel, men hade man lagt ut länkarna i samråd med den övriga kommunen, så hade kanske medborgarna upplevt starkare att deras hemkommun talade med en röst.
– När pandemin bröt ut så hittades det på många fiffiga lösningar, men det kanske inte var så samlat, säger Jenny Lindmark Svedgård, biblioteksutvecklare i Region Västerbotten.
Hade biblioteken haft en tydligare roll inom totalförsvaret tror Jenny Lindmark Svedgård att biblioteken hade haft möjlighet att anpassa sin verksamhet på ett snabbare och mer genomtänkt sätt.
– Men jag tror också att personalen hade känt sig tryggare i sin roll och med vad de skulle göra, om de hade haft en levande diskussion och jobbat igenom planerna löpande och i förhand.
Hon jämför med andra sorters krisberedskapsplaner. Vad gör vi om det börjar brinna? Det är en enkel och basal plan, men den hjälper oss att fatta rätt beslut när det gäller. Å andra sidan är det inte alla gånger möjligt att förutse vad en nationell kris skulle ställa för krav på biblioteken.
Förslaget till nationell biblioteksstrategi talar om bibliotekens uppgift som ett försvar av demokratin. Deras roll som informationsförmedlare är central.
Jenny Lindmark Svedgård är skeptisk till idén att biblioteken i en kristid skulle ha som uppgift at föra ut rätt information. För vad är ens rätt information? Är det inte snarare bibliotekens uppgift att vägleda och utbilda medborgarna i att själva vara källkritiska?
Dessutom tror hon inte att det går att förutsäga vilken funktion biblioteken behöver fylla i en krissituation. Som biblioteksutvecklare har hon bevakat situationen för sina kollegor i Ukraina under kriget, och ser att de fyller helt andra funktioner än man skulle kunna vänta sig.
”På folkbiblioteken I Ukraina upplåter man till exempel utrymme för allmänheten att sitta och knyta kamouflagenät som ska skickas till fronten.”
– På folkbiblioteken där upplåter man till exempel utrymme för allmänheten att sitta och knyta kamouflagenät som ska skickas till fronten. En annan sak är att bibliotekarier ska säkerställa kopior av ukrainska databaser som vi inte kan hitta någon annanstans. För vad händer om servrar slås ut eller förstörs till exempel?
Många var kritiska till att biblioteken, som spelar en så viktig roll för många, ofta blev otillgängliga under pandemin. Själv tror Jenny Lindmark Svedgård att en roll i totalförsvaret kan komma att innebära något helt annat än att hålla den vanliga biblioteksverksamheten igång under kris eller krig. En definition av biblioteket som en ”samhällsviktig verksamhet” kan till exempel betyda olika saker, beroende på i vilken organisation man jobbar. Det räcker inte att man själv tycker att ens folkbibliotek är viktigt för samhället. Om man jobbar i en verksamhet som klassats som samhällsviktig så betyder det att den i händelse av krig, kris eller olycka både kan och ska säkerställa något som är nödvändigt för samhällets grundläggande behov.
Jenny Lindmark Svedgård är medveten om att synen på totalförsvarsfrågan skiljer sig mycket åt i bibliotekssfären. Hon anser att det delvis beror på en vana och en skiftande kunskapsnivå hos personal på olika biblioteksformer.
Specialbibliotek som exempelvis jobbar inom Försvarsmakten eller MSB har kommit längre i både tankegången och i arbetet, medan det bland folkbibliotekarierna finns de som tycker att det låter obehagligt att kopplas ihop med ett försvar av landet. Alla är inte heller förtjusta i tanken på krigsplacering – många tror att det betyder att man kommenderas till jobbet i en krissituation. Om man känner oro för att bli krigsplacerad är det lätt att ta reda på vad det egentligen innebär, till exempel på MSB:s webb.
”Vilken institution skulle vara bättre lämpad än biblioteken att hantera informationsförsörjning med ett källkritiskt perspektiv för hela Sveriges befolkning.”
Under tiden som diskussionerna fortsätter kring en eventuell roll i totalförsvaret, så finns det redan i dag bibliotek som arbetar som en del i totalförsvaret. Bengt Kleijn är bibliotekarie och projektledare vid Försvarets Materielverk, och en av grundarna av Expertnätverket för bibliotekens roll i totalförsvaret. Han lyfter Västerås kommun som en föregångare. De har redan pekat ut sitt stadsbibliotek som en samhällsviktig funktion, som ska prioriteras vid kris och krig.
– Men det bygger på att man haft med sig krisledningsgruppen från början. Det finns exempel på fler kommuner där man nu är med i krisledningen.
Vad skulle det göra för skillnad om biblioteken ingår i totalförsvaret?
– Frågan är vilken institution som skulle vara bättre lämpad än biblioteken att ta den viktiga roll det innebär, att hantera informationsförsörjning med ett källkritiskt perspektiv för hela Sveriges befolkning.
